Det börjar vara så att det är ett större ställningstagande att låta bli att flagga än att flagga, säger Staffan Holmström, lärare i psykologi, filosofi och religion, som jobbat snart tio år i Ålands lyceum.
– För vår del har aktiviteten i jämställdhetsgruppen gått litet upp och ner beroende på de studerandes intresse, det är de som driver verksamheten.
Vad tror du att det varierande intresset beror på?
– Just nu har vi flera äldre studerande som är aktiva i jämställdhetsgruppen vilket kan göra det svårare för de yngre att komma med, också om alla tycker att arbetet är viktigt. Då de äldre har slutat blir det en ny start med nya medlemmar. Lärarna försöker nog hela tiden värva studerande till gruppen.
Jämställdhetsgruppen varierar i storlek, just nu har den fyra studerande och två lärare.
Hur ser jämställdhetsverksamheten ut under ett läsår?
– Det händer en hel del under ett år. I början av terminen då prideveckan pågår tillverkar studerandena plakat för paraden.
-I många år har också jämställdhetsgruppen deltagit i introduktionsdagen för de nya ettorna.
Ett förhållandevis nytt inslag är workshopar kring jämställdhet för alla årskurser under hela året. Då kommer organisationen Ålands feministparaply till skolan och pratar om sexualitet ur olika perspektiv. Ålands Feministparaply driver under åren 2019–2023 ett projekt för att motverka sexuella trakasserier i de åländska skolorna och inom fritidssektorn. Nätverket arbetar i samråd med skolorna och fritidssektorn för att alla ungdomar ska känna sig trygga i skolan och i sin fritidssysselsättning. Genom föreläsningar, workshops och samtal får ungdomar, ledare och personal kunskap om och verktyg för att motverka sexuella trakasserier och diskriminering.
– Det här löper på under hela året och alla basgrupper har en sådan workshop per år, berättar Staffan Holmström.
Jämställdhetsarbetet vid Ålands lyceum fick egentligen sin början genom en jämställdhetsenkät som gick ut första gången för tio år sedan. Den går ut till studerandena i årskurs två för att fånga upp jämställdhetsproblem i skolan.
Vilka problem kan det vara frågan om?
– Vi har i stort sett haft samma frågor i enkäten under dessa tio år, vilket gör att det går att följa vissa trender. Genomgående är det en viss jargong i skolan som många upplever som problematisk.
– Jargongen är ett problem, både bland pojkar och flickor. Det kan vara så att man skämtar på ett sådant sätt som man själv tycker är okej, men som andra inte tycker är okej.
Efter att resultatet i enkäten står färdigt arrangeras en samling för hela skolan där jämställdhetsgruppen redogör för delar av resultatet och berättar hur man skall vara mot andra.
Hur tas det här emot av de studerande?
– Mottagandet brukar vara bra. Många som har något slags jargong tycker inte den är problematisk, men då man sitter med femhundra andra studerande som reagerar på den tar man åt sig mera. Det brukar bli en viss diskussion där studerandena kan vädra sina åsikter.
Vissa år har man utgående från vad enkäten visat arrangerat träffar med studerandena i årskurs ett för att diskutera.
– Vi är en stor skola så det är bra att avgränsa diskussionerna till mindre grupper.
Tolerans och hänsyn är viktiga ord för den pedagogiska aspekten på jämställdhetsverksamhet. Börjar inte dessa ord vara självklarheter nu?
– Det krävs arbete hela tiden. Med tanke på vad som skrivs på sociala medier och också i insändare i tidningar så är arbetet absolut inte färdigt.
– Det som har hänt är att dessa frågor har blivit en naturlig del av det man måste jobba med för att vara en modern människa.
Finns det en opposition bland de studerande mot att skolan till exempel aktiverar sig i prideveckan?
– Inte uttryckligen mot pride, men det kan nog finnas en opposition i någon mening mot exempelvis klimatförändring eller kritiskt tänkande, precis som det finns en opposition mot allt annat. Men mera än en uttalad, högljudd opposition handlar det om att någon kan tycka att just de här frågorna inte är de viktigaste i mitt liv.
– Bland gymnasister är det ju en mognadsfråga. Jämställdheten kommer inte automatiskt och den blir aldrig färdig. Det är inte en produkt som skall skapas utan en färdighet som man hela tiden måste jobba med.
Också inom lärarkåren tar man till sig resultatet av den årliga jämställdhetsenkäten. Den kan också visa att lärarnas sätt att kommunicera kan diskuteras.
– Det som fungerade år 2000 kanske inte fungerar 2022 alla gånger.
Också där är jämställdhetsgruppen med. Det viktiga är att inte vara anklagande, säger Staffan Holmström.
– Det gäller att inte hötta med pekfingret utan i stället vara mera upplysande och säga: ”Om du kommunicerar på det här sättet kan det uppfattas så och så”. En lärare kan vara van att uttrycka sig på ett visst sätt i vissa situationer, men om flera upplever att det är problematiskt bör läraren vara medveten om det.
Text och foto: Tom Ahlfors
