I Kyrkslätt tar man det säkra för det osäkra

IMG_3702
Mikael Eriksson, rektor vid Kyrkslätts gymnasium, vill trygga studentskrivningarna.

I huvudstadsregionen har gymnasierna långt gått in för distansundervisning för abiturienterna. Tanken är att in i det längsta undvika att coronan får fotfäste i skolorna inför höstens studentskrivningar som inleds 14.9. Beslutet kan sammanfattas med en mening: Better safe than sorry.

I Helsingfors och Esbo är samtliga abiturienter på distans. Också i Kyrkslätt tar man det säkra för det osäkra. Vid Kyrkslätts gymnasium övergick abiturienterna till distansundervisning den 1.9. Tanken är att de skall vara på distans fram till studentskrivningarna.

– Vi vill trygga deras skrivningar. På det här sättet garanterar vi att eventuella smittor inte sprider sig, säger Mikael ”Misha” Eriksson, rektor vid Kyrkslätts gymnasium.

Vid Kyrkslätts gymnasium har man 60 abiturienter. Ett skräckscenario skulle vara att samtliga försattes i karantän inför skrivningarna.

– Det är väldigt svårt, praktiskt taget omöjligt, att arrangera skrivningar för studenter som är i karantän. Det handlar inte bara om specialarrangemangen utan också om tex förutsättningarna för att arrangera med övervakare utan att utsätta dem för risk.

Det är praktiskt taget omöjligt att arrangera skrivningar för studenter som är i karantän.

Mot den bakgrunden var det lätt att ta till sig bildningschefens starka rekommendation att gå in för distansundervisning. Och jämfört med den grundläggande utbildningen är en övergång till distansstudier inte fullt så dramatisk på gymnasiet.

– I gymnasiet är det inte lika bökigt som i grundskolan. I gymnasiestudier kan självstudier ”by default” ingå. Förenklar man det lite är det bara en arrangemangsfråga, säger Eriksson.

Vad betyder det här i praktiken?

– Vår linje från i våras var att vi har distansundervisning, inte självstudier. Det betyder att lärare och elever följer det schema vi har, med lektioner enligt ordinarie tidtabell. Men det sker på distans.

Oroliga abin kommer i kläm

Man kan säga att det senaste halvåret inte har varit en dans på rosor för de studerande. Vårens period av distansundervisning förlöpte visserligen med tanke på omständigheterna väl, men den kartläggning som man har gjort i Kyrkslätt visar även att många tyckte att det var tungt. Eleverna saknade skolan.

– Om coronan har fört något gott med sig så är det att eleverna har insett hur mycket de värdesätter den här ”communityn”. Det tänker de inte på när de är här.

Därför var återseendets glädje stor när höstterminen körde igång. En glädje som visade sig bli kortvarig.

– Inte önskade de sig det här. Men majoriteten förstod nog att det finns goda skäl att acceptera det här.

Hur ska man förhålla sig till risken för att årets abiturienter kommer i kläm?

– Det är en bra fråga. Utgångsläget är ett annat. Alla gymnasier har ju inte distansundervisning nu. Hur påverka det här förutsättningarna att gå in i skrivningarna september? Våra abiturienter är oroliga över det här.

De upplever att de är i en annan position?

– Exakt. Därför kommer jag att vända mig till studentexamensnämnden och peka på att det finns lite olika utgångspunkt. Sedan är det ju förstås så att studentexamen inte är något sprinterlopp, det är ett maraton. När de går in i provet är det något de har förberett sig på en längre tid.

– Men det finns också en psykologisk effekt: ”Nu är jag inte i skolan och får den sista hjälpen”. För de studerandes skull skulle jag önska att det är så normalt som möjligt. Jag hade unnat abina en normal slutspurt inför skrivningarna.

”Vi grejar det här”

När en återgång till det normala sker är skrivet i stjärnorna. Läget kan förändras snabbt och bara några få coronasmittade elever kan innebära att hela gymnasiet återigen verkar med eleverna på distans.

Misha Eriksson konstaterar att det har sina utmaningar att jobba då framtiden är oviss. Samtidigt är han inte orolig.

– Det är lätt att se mörka moln. Men jag är full av förtröstan. Vi grejar det här.

Vilket är då det nya normala? Hur ser tiden efter corona ut? Det torde inte råda någon tvekan om att skolvärlden har tagit ett rejält digitalt kliv framåt under våren. Vilka goda erfarenheter kan vi ta med oss från våren? Kommer vi exempelvis att se mera av självstudier och distansundervisning framöver?

– Jag hoppas det, men frivilligt inlyft då när det passar. När det gäller självstudier, men också distansstudier, så kunde vi göra ytterligare för att främja det här.

Vad kunde man göra?

– Man kunde uppmana alla studerande att avlägga någon kurs som självstudier. Med god handledning naturligtvis, det är en förutsättning. Vi kunde försiktigt gå i den riktningen. – Jag tror inte att det skulle innebära att lärarna någonsin skulle bli ersättliga. En klassisk studiehandledartes är att ju mer frihet och självständighet du ger år de studerande desto mer handledning behöver de.

Läs också:

Närstudier, men på alerten hela tiden