Drömmen om en nordisk skola

Nordisk skola
Blir en nordisk skola verklighet i Helsingfors? Illustration: Sebastian Dahlström

Hur kunde en nordisk skola i Helsingfors se ut? Kreativiteten flödade då Helsingfors stad bjöd in till workshopen Drömmarnas Nordiska skola. Tanken var att samla upp alla goda idéer kring vad en nordisk skola kunde innebära. I det här skedet vill man inte låsa sig kring administrativa eller praktiska hinder.

Upptakten till en nordisk skola är en motion i Helsingfors stadsfullmäktige år 2014. Sedan dess har frågan inte rört på sig speciellt mycket. Men nu har projektet satts i rullning. Ett koncept för hur en nordisk skola kunde se ut skall utarbetas under hösten.

– Vi gör det på ett lite annorlunda sätt. Vi satsar på delaktighet, säger Niclas Grönholm, direktör för den svenska fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

Det är företaget Solita som har fått uppdraget att hålla i processen när konceptet skall vaskas fram. Först har man hållit en workshop för stadens ledning, föräldrar och intressegrupper har intervjuats och nu senast en workshop öppen för allmänheten. Det kommer även att arrangeras ett tillfälle för pedagogiska experter.

– Vår expertis ligger i att skapa koncept, säger konceptplanerare Christian Niku från Solita.

Klippa och klistra

På workshopen i Helsingfors stadshus cirkulerar deltagarna i fem olika stationer. De är namngivna efter de nordiska huvudstäderna. I Stockholm skall deltagarna skapa en affisch som marknadsför den nordiska skolan och i Köpenhamn skall man av lego bygga något som man önskar att skall finnas i skolans inlärningsmiljö. Roligt och kreativt, men aningen flummigt kan man kanske tycka.

– Idén med det här arbetssättet är att få med många olika synvinklar. Om det är svårt att formulera en tanke kan det här vara en bra metod. En lekfullhet sänker tröskeln, säger Christian Niku.

Mycket står och faller väl ändå med praktiska saker som utrymmen, läroplaner, administration, lärare osv?

– Vi jobbar med helhetsbilden, förklarar Niku. Men du har rätt, många praktiska frågor måste lösas på vägen.

En som helhjärtat gav sig in i det nordiska klippandet och klistrandet var Birgitta Ponthin, till vardags rektor för Åshöjdens grundskola

– Roligt att få vara kreativ säger, Ponthin. Folk är vana med att bara komma och sitta av möten.

Birgitta Ponthin skulle inte ha något emot att jobba i en nordisk skola. Foto: Mattias Fagerholm

Behövs en nordisk skola?

Niclas Grönholm tror att det finns en efterfrågan på det koncept som nu håller på att utvecklas. Helsingfors blir mer globalt och internationaliseringen ökar Vi behöver någonting nytt, menar han.

– Vi har bara finska och svenska skolor. Varför inte något mitt emellan? Varför inte skapa något utanför bekvämlighetszonen, frågar Grönholm.

– Det här är ett tvåspråkigt projekt från förvaltningens sida. Vi tar bort kreativiteten om vi säger att det här hör till den finska eller den svenska sidan.

Hur ser det ut med ekonomin?

– Har man ett bra koncept så finns det finansiering. Vi behöver fler skolor i Helsingfors. En växande stad behöver fler enheter, säger Grönholm.

Helsingfors behöver fler enheter, säger Niclas Grönholm. Foto: Mattias Fagerholm

Ett koncept skall presenteras för Helsingfors utbildningsnämnd i slutet av hösten. Senast då blir det aktuellt att fundera på om och hur det kan förverkligas i praktiken.

På basis av feedbacken från workshopen är det i alla fall idel lovord kring tanken på en nordisk skola.

– På en skala på ett till fem är det klart över fyra, säger Christian Niku.

– Tanken på en nordisk skola är jätteintressant, säger Birgitta Ponthin. Varför inte plocka det bästa från de nordiska länderna? Får jag börja jobba i morgon?

Läs också:

”Den nordiska skolan skall höra till den finska administrationen”