AI gör dig till en medelmåtta – skolan ska inte ge efter för det

IMG_7167
Skolans viktigaste uppgift är att hålla bildningens fana högt, inte ge efter för det medelmåttliga, säger Alf Rehn.

Man skulle kanske tro att när innovationsprofessor Alf Rehn ställer sig framför publiken blir det en lovsång till den digitala revolutionen och en hyllning till artificiell intelligens och Chat GPT. Rehn sätter dock bums punkt för den villfarelsen. Jag tänker inte hylla den nya teknologin, tvärtom, sade Rehn som var huvudtalare på OAJ:s 50-årsjubileumsseminarium.

Alf Rehn är verksam vid Syddansk Universitet i Odense och forskar i hur ny teknologi påverkar våra organisationer. Han vill se skolan som en motvikt till den digitala hajp vi befinner oss i. Allt surr om artificiell intelligens (AI) och Chat GPT som det varit på senare tid ger han inte mycket för. Vi bör inse hur enkel de facto AI:n är, menar han.

-AI och Chat GPT är en motor för det medelmåttliga, säger Alf Rehn.

-AI gör ett medeltal av allting. Om vi tar för mycket fasta på det bygger vi ett medelmåttligt samhälle, medelmåttliga skolor, medelmåttliga organisationer och medelmåttlig politik. Det här är faran vi står inför i nuläget.

Alf Rehn utmanar publiken: Om ni inte tror mig så kan ni själva testa det. Men det kommer att skapa en existentiell kris hos er, varnar han. Rehn beskriver hur han själv prövat. Han matade in allt som han har producerat i Chat GPT, allt han skrivit, all e-post, alla kolumner, alla rapporter, allt. Så bad han Chap GPT läsa igenom livsverket och berätta hur den här människan låter.

-Ack denna medelmåttlighet! Det jämntjocka! Den sanslösa dumheten! Jag behövde både vodka och valium, förfärar sig Alf Rehn.

-För om vi är ärliga, också för en som skriver mycket så är produktionen i snitt ganska medelmåttlig. Och det är det som AI fokuserar på.

Alf Rehn sade sig skämtsamt behöva både valium och vodka för att att kunna smälta att Chat GPT gjorde honom till en medelmåtta. Foto: Mattias Fagerholm

Skolan i förändringens landskap

Inför en samling pedagoger är frågan vilken skolans roll i denna omvälvande värld är. Helt central, svarar Alf Rehn på sin egen fråga.

-Vi behöver skolan som säger nej till det här, en skola som inte godkänner medelmåttlighet, säger han.

 Enligt Alf Rehn ger man allt för ofta skolan i uppdrag att fixa det som samhället inte klarar av.

-Skolan ska lära alla att använda internet och AI. Skolan tycks vara en institution dit man kan flytta ansvaret när det kommer nya utmaningar. Men det kan inte vara så att skolan ska fixa allt. När vi säger ”skolan fixar” medger vi samtidigt att det här inte är en fråga för hela samhället.

Innovationsprofessorn tycker tvärtom att när det kommer till den teknologiska förändringen borde skolan fredas och bilda en slags frizon.

-I en värld av stor teknisk förändring, är det av ännu större vikt att skolan är den stabila platsen. En plats som inte förändras i takt med allt annat. Skolan ska vara grundstenen för bildningen och på den kan man senare bygga det teknologiska kunnandet.

-Skolan ska inte försöka springa i samma takt som den senaste teknologin, utan vara ett ställe som är tryggt och skapar hopp.

Att flytta problemen till skolan är inte en magisk stav som vi löser allt med.

Alf Rehn

Det är en myt att förändringen aldrig varit större

Alf Rehn ger också lite perspektiv på det förändringens tidevarv som vi befinner oss i. Eller så upplever vi det i alla fall. Förändringskrafterna har aldrig varit större, låter vi påskina. Vi tror att vi lever i den största omvälvningen som någonsin har existerat. Men faktum är att det här är ett återkommande mantra.

-Samma liturgi har generation efter generation upprepat i 700 år. Men förändringskraften har i stort sett varit oförändrad under den här tidsperioden, säger Rehn.

-Vi kan påstå att vi idag skapar mer innovationer, men det är en trivialitet. För vi lever i en tid där det aldrig har funnits så mycket tid och pengar, så många högskoleutbildade och så många superdatorer.

Rehn har försökt räkna ut hur mycket pengar vi globalt använder på innovationer och kommit till att det handlar om minst 3000 miljarder dollar per år.

-För alla utom Olli är det här mycket pengar. I hans butik är det kaffepengar, skämtar Alf Rehn med riktning Olli Rehn som sitter på första raden. Olli Rehn är som bekant chefdirektör på Finlands Bank.

3000 miljarder dollar motsvarar samtliga nordiska länders BNP multiplicerat med två, förtydligar Rehn.

-Om man inte lyckas få till stånd en Chat GPT med de summorna så är någonting på tok. Vi skapar de facto allt mindre innovationer om vi ser till utbildningsnivå och investeringar.

-Piken nåddes antagligen på 1860-talet när vi på riktigt skapade stora grejer fast befolkningsmängden var liten, vi hade inte så mycket pengar och ett oerhört dåligt utbildat samhälle. Kreativiteten sjunker och har gjort det i årtionden, visar forskningen.

Alf Rehn återvänder ännu till skolans roll i förändring. En förändring som alltså kanske inte är så stor som vi låter påskina, men för de unga kan den ändå kännas oöverkomlig.

-Vi behöver starka lärare som bygger en grund så att de orkar fortsätta fast det ser komplicerat ut, säger Alf Rehn.

Text och foto: Mattias Fagerholm