”En studiekompis på steroider”

linda mannila
Linda Mannila är forskare i datavetenskap. Arkivfoto: Mattias Fagerholm

ChatGPT är revolutionerande, säger Linda Mannila, som är doktor i datavetenskap, forskare och företagare.
– Den är kraftfull och finns för tillfället tillgänglig för alla.
Själv har hon kallat den ”en studiekompis på steroider”.

En fördel med att chattboten ChatGPT släpptes ut på öppna marknaden av företaget OpenAI är enligt Mannila att alla nu får upp ögonen för AI och att en robot av det här slaget faktiskt är möjlig att åstadkomma.

Det är viktigt att fundera på vad som händer då den här sortens verktyg dyker upp, säger hon. Hur kan vi dra nytta av dem och hur kan vi motverka eventuella negativa konsekvenser och själva bidra till att utvecklingen går i den riktning vi önskar?

– Det är viktigt att testa själv och bilda sig en uppfattning om vad det hela handlar om. Det är svårt att se möjligheterna utan egen erfarenhet.

Stöd och assistent

Det finns en risk att man efter den första ivern börjar fokusera på de negativa effekterna av ChatGPT, men det är viktigt att nu på allvar också fundera på vilka möjligheter den här typen av teknik ger och vilka styrkor den har.

Kan du sammanfatta ChatGPT:s styrkor i skolvärlden?

– Jag ser den som en assistent och ett stöd både för eleverna och för lärarna. Teknik är i sig fyrkantig och tråkig, men då vi kan använda den till vår fördel så att den t.ex. hjälper oss att lösa problem blir det intressant.

Boten kan exempelvis ge inspiration till olika skrivuppgifter.

Vad händer om ChatGPT blir avgiftsbelagd?

Just nu är ChatGPT öppen för alla som registrerar sig med e-postadress och lösenord, men vad händer den dag chattboten blir avgiftsbelagd, frågar sig Linda Mannila.

– Alla elever idag har inte ett nätverk som stöder dem i skoluppgifter och läxor. Att ha tillgång till en assistent som ChatGPT – en studiekompis på steroider, har jag kallat den – är en otroligt fin hjälp. Men klyftan mellan dem som har tillgång till den och dem som inte har tillgång till den växer om den blir avgiftsbelagd.

– Förmodligen kommer det att dyka upp andra chattbotar av det här slaget. Det finns redan en ny sökmotor som finns på adressen www.you.com, som skall ha en inbyggd artificiell intelligens.

Linda Mannila ställer i en bisats också frågan om AI i något skede byggs in i de digitala läromedlen.

Hur skall man få eleverna att använda ChatGPT som tekniskt stöd och inte så att de låter den skriva sina hemuppgifter?

– Det är viktigt att inte försöka dölja de här chattbotarna, utan hellre föra en dialog om vad som är möjligt och inte möjligt. Inte är ChatGPT felfri! Det är fullt möjligt att på en fråga få fel svar i form av fel årtal och siffror. Den version vi har nu är dessutom tränad på material fram till år 2021 och känner till exempel inte till något om det nu pågående kriget i Ukraina.

Är det då etiskt och moraliskt rätt att be chattboten skriva skoluppgifter?

– Ur en vuxen synpunkt är det inte det, men tänk dig själv i en situation att du i högstadiet eller gymnasiet skulle ha haft en deadline på en inlämningsuppgift och det här verktyget då funnits tillgängligt, säger Linda.

– Vi kommer att behöva ta diskussionen om vad som är ett bra sätt att visa prov på kunskap och ett bra sätt att bedöma och utvärdera elevernas lärande.

Personligen tycker jag att ChatGPT åtminstone tills vidare levererar texter som språkligt sätt må vara förvånansvärt korrekta, men som ändå är litet uppstyltade och kännetecknas av en viss torftighet.

– Så är det, den är varken personlig eller inlevelsefull. En lärare som tidigare sett något som en elev har skrivit märker nog skillnaden, säger Linda Mannila.

Kanske man kan svänga på det hela och be ChatGPT skriva två texter och den studerandes uppgift blir att analyser de här texterna mot varandra, säger Linda, och tillägger att den också kan ge inspiration till det kreativa egna skrivandet.

– The way we did it before fungerar inte i en värld där vi har den här sortens tekniska lösningar, säger Linda Mannila.

Tom Ahlfors