Mikael Eriksson är diplomingenjör i datateknik och lärare i IT och matematik och nu gymnasierektor.
Hur förhåller du dig till ChatGPT som diplomingenjör?
– Som diplomingenjör är jag alldeles fruktansvärt fascinerad och intresserad. Den här chattboten är nog banbrytande.
Han har experimenterat med roboten tillsammans med sin dotter som går på åk 1 i gymnasiet. De matade in en frågeställning som hon nyligen hade haft som bas för en essä. Med klotrunda ögon kunde hon konstatera att chattboten prickade av en hel drös sådant hon skrivit om efter att ha forskat fram och kartlagt det på ”traditionell” väg.
– Resultatet var läsbart och verkade korrekt. Folk är förbluffade över hur vardagligt och vanligt språk den levererar.
Så här ser det ut då chattboten själv berättar vem den är.
Läs också forskaren Linda Mannilas analys av hur ChatGPT kan användas i skolan.
De fortsatte sina experiment och fick ChatGPT att skriva en spökhistoria, men inte en skräckhistoria. Ej heller kunde den ta ställning till vem som skulle vinna VM i fotboll som då pågick. Detta på grund av att dess databaser sträcker sig fram till 2021.
– Det är spännande hur den lyckas tolka ganska fritt formulerade och korta anvisningar.
Studerande vill nog lära sig
Hur förhåller du dig till ChatGPT som lärare och rektor?
– Lärarkåren reagerade fort på ChatGPT. Det talades om att detta är slutet på undervisningen.
Så allvarligt ser inte Mikael Eriksson på den nya tekniken. Han utgår från att de studerande nog i grund och botten vill lära sig och inte bara komma undan så lätt som möjligt.
– Om du upplever att din uppgift är att tvinga in kunskap i eleverna blir du nog en ganska cynisk lärarfigur.
– Men visst måste det föras en grundlig diskussion om vart det här kan leda och hur skolan måste se över sin verksamhet. Till syvende och sist handlar det om fusk och plagiat om man låter AI skriva sin essä. Vi måste veta att det är våra elever som skrivit det de lämnar in. Det är en fråga om validitet och reliabilitet.
För 15–20 år sedan diskuterades det om eleverna hade klippt och klistrat och använt internet för en hemuppgift. Använder eleverna ChatGPT får de en ny text för varje anvisning som ges och den texten kan inte hittas på internet med hjälp av program för plagiatkontroll.
– Men man kan märka drag i ChatGPT:s texter som man kan identifiera; hur den strukturerar, formulerar och sammanfattar, säger Mikael Eriksson.
Provades i praktiken
Kyrkslätt gymnasium fick fort ett smakprov då en studerande var snabb i vändningarna och använde boten för en inlämningsuppgift i samband med en prepkurs inför studentexamen och provade gränserna för vad lärarna kan tänkas ta emot.
– Läraren kastade ett öga på texten och kunde fort säga att den studerande som påstår sig vara upphovsperson inte är det. Dessutom påminde textens struktur om andra texter som ChatGPT har skapat.
Och används chattboten på detta sätt inför studentexamen kommer ju eftertankens kranka blekhet att drabba den studerande i fråga senast vid själva studentprovet. Den kortsiktiga nyttan visar sig senast då väga lätt i jämförelse med den negativa effekten på lång sikt.
Bör gynna studerandenas lärande
Den här gången ledde plagiatet inte till åtgärder för den studerandes del. Och Mikael Eriksson tycker inte att det viktiga är hur man skall kunna ertappa de studerande med att använda ChatGPT.
– Jag vill inte se det som en katt och råtta-lek och visst ligger det i viss mån i studerandes natur att försöka testa ett sådant här verktyg.
– Hur ska vi kunna utnyttja det här verktyget i skolan så att det gynnar studerandenas lärande, är en mera relevant fråga, tycker han.
Exempelvis kunde de studerande använda en text som chattboten har skrivit och sedan verifiera den genom att hitta källorna och hänvisningar för att kolla om texten stämmer eller inte.
– Vi skjuter oss själva i foten om vi som enda infallsvinkel har att försöka hindra de studerande från att använda ChatGPT, säger Mikael Eriksson.
Text och foto: Tom Ahlfors
