FSL bör synas ute i skolorna

jeanette lindroos inne

Läraren intervjuar FSL:s ordförandekandidater i den ordning de nominerats. Först ut är Jeanette Lindroos.

Vad gör dig till en bra ordförande för FSL, Jeanette Lindroos?

– Frågan är komplex och bör ses från olika håll. För det första gäller det ledaregenskaper. Mina styrkor är att jag är optimistiskt lagd och har lätt för att organisera, se samband och helheter och leda verksamhet. Jag analyserar olika situationer snabbt och kan dra snabba slutsatser och vågar stå för dem. Jag ställer också upp för andra och stöttar dem, som inte får sin röst hörd.

Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar?

– Jag har ett brett perspektiv och har jobbat inom olika stadier i skolan. Jag har lätt för att lära mig nya saker och lär mig mycket av varje möte med nya människor. För mig är det viktigt att alla medlemmar har det bra och känner att FSL är deras förbund.

Vilka språkkunskaper har du?

– Svenska som är mitt modersmål, finska och engelska. Jag skall undervisa på engelska en vecka i Italien i sommar, och leda en fortbildningskurs för europeiska lärare och lärarstuderande om att införa programmering och robotik i undervisningen.

Känner alla medlemmar att FSL är deras förbund?

– Jag vet inte, men jag vill ta reda på det. Vad är det medlemmarna behöver? Jag har tänkt på rektorernas position mellan facket och arbetsgivaren. Får de det de behöver av facket? Inte kan jag heller påstå att till exempel universitetslärarna får det de behöver av FSL.

– En annan grupp är de lärare som inte är behöriga men nog är medlemmar i FSL. Vad gör vi för dem, för att de skall kunna bli behöriga?

– Min vision är att alla medlemmar skall få någonting av facket

På vilket sätt vill du utveckla förbundet?

– Det går ju inte att förändra saker utan att ha satt sig in i dem först. Men jag skulle vilja att FSL och kansliet syns ute i skolorna och möter medlemmar eller presumtiva medlemmar ansikte mot ansikte.

Har lärare tid att ta emot besök på dagarna?

– Har vi tid med något alls? Nog finns det tid för en kaffepaus för att prata med någon som är på besök i skolan.

– Det är svårt för föreningarna att hitta folk som vill sitta i styrelsen eller delta i föreningens program. Om inte skolombuden kommer på föreningarnas kurser kanske föreningarnas ordförande eller förbundskansliet borde komma till skolorna och göra förbundet bekant för medlemmarna.

FSL i OAJ

OAJ har A-föreningar (som består av enbart personmedlemmar), B-föreningar (blandning av personmedlemmar och lokala föreningar som medlemmar) och C-föreningar (består enbart av lokala föreningar). FSL-föreningarna hör för tillfället till C-föreningarna där dessa finns.

Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ?

– Ifall C-föreningarna försvinner är alternativet för FSL:s del B-föreningar, där vi bör ha eget avtal som FSL:s ordförande är med om att ta fram som handlar om det svenska språket, eget medlemsregister, medlemsintäkter och egen fortbildning och så vidare.

Att FSL:s medlemmar blir medlemmar i A-föreningarna är enligt Jeanette uteslutet, på grund av att FSL:s medlemmar då blir OAJ-medlemmar primärt.

– Vi har ett gott samarbete med OAJ nu, men jag tycker att vi borde visa oss mera utåt och knyta kontakter så vi inte blir bortglömda. Jag har gått många fortbildningar på finska och upplever att de finskspråkiga inte vet så mycket om oss.

Hur ser du på din roll som chef på FSL:s kansli?

– Som ledare och chef är det jag som skall serva personalen och se till att de som jobbar på kansliet mår bra har förutsättningar att göra det de skall göra. För mig är det viktigt att lyfta fram personalens positiva sidor och fundera på hur uppgifterna skall fördelas. Om kansliet skall synas mera ute i skolorna måste jag som chef kunna motivera det. Jag ser mig som en coach för ett lag som tar ansvaret då det behövs och stå bakom och backa upp personalen. Jag vill inte heller ha ett lag med bara ja-sägare.

Hur uppfattar du tidningen Lärarens självständiga position i förbundets hierarki? – Jag tycker det är en självklarhet att tidningen är självständig, det har med trovärdigheten att göra. Ordföranden skall inte blanda sig i tidningens innehåll, men naturligtvis samarbeta med redaktionen.

Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med längre intervjuer.

Vilket är ditt favoritord?

– Tacksamhet.

Vilket ord tycker du sämst om?

– Avundsjuka.

Vilken är din favoritsvordom?

– Fan också eller sjutton ändå.

Vilket ljud älskar du?

– Havsvågor.

Vilket ljud avskyr du?

– Ljudet från en skolklocka som tickar en gång i minuten. (Jeanette har i sin ungdom vid olika idrottsevenemang övernattat i skolsalar där klockorna stört hennes behövliga nattsömn.)

Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova?

– Astronaut.

Vilket yrke skulle du inte vilja ha?

– Kirurg.

Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten?

– Välkommen, stig ombord och visa vägen för oss.