– Huvudförtroendemännen skall läsa in sig på samma avtalstexter oberoende av kommunens storlek. Det nya avtalet kräver en hel del lokala förhandlingar och då gäller det att vara på alerten. Vi har både allmänna förhöjningar, justeringspott och löneprogrammet, säger Annika Norrgård.
– Det här gäller Tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal i kommunsektorn UKTA, sedan tillkommer andra avtal som också skall följas.
Vad fyller din tid som huvudförtroendeman just nu?
– Vi kom fort till ett beslut om hur vi skulle fördela den första justeringspotten i juni. En del gick till småbarnspedagogiken för att höja lärarnas löner. Vi fick också ett årsbundet individuellt tillägg efter 23 års anställning.
– De som har jobbat länge får de allmänna löneförhöjningarna och tilläggen har varit få under de senaste åren och har slutat vid 20 års anställning.
Tilläggen kommer efter 5,8,10,12,15 och 20 års anställning, och nu också efter 23 år.
– Tilläggen är ganska stora och grundar sig på månadslönen, men det nya tillägget efter 23 års anställning har fastställts till 80 euro, oberoende av månadslön.
– Vi fick också ett Pargastillägg på 50 euro.
För tillfället är skillnaden mellan grundlönen för en lärare o småbarnspedagogik och en klasslärare liten, en hundralapp ungefär.
– Vi bör se över det. Jag förstår att det är svårt att få behörig personal till småbarnspedagogiken och det är en sektor där lönerna bör rättas till, men idag är det nog lika svårt att få personal till grundskolan, säger Annika, som de facto också representerar småbarnspedagogerna.
Annika är till sin grundutbildning klasslärare, men fungerar sedan 2005 som lärare i fysik, kemi och mofi i Malms skola i Pargas, en skola för åk 1–6.
Uppstår konflikter då du representerar både lärare och småbarnspedagoger? Vad säger dina kolleger i skolan då du trissar upp småbarnspedagogernas löner?
– De har en förståelse för att småbarnspedagogiken behöver personal, men inte tycker de att en så liten skillnad i grundlön är okej. De förstår att en del av justeringspotterna kan gå till småbarnspedagogiken, men att de själva behöver få sin del i följande justering.
De lokala föreningarna får säga sitt
Det är självfallet fördelaktigt att komma överens inom de fackliga grupperingarna. Till saken hör nämligen begreppet stupstock, en klausul i avtalet som säger att om arbetstagarnas fackliga organisationer inte kommer överens om fördelningen av en justeringspott är det arbetsgivaren som till slut bestämmer.
Innan Annika och hennes huvudförtroendemannakollega inleder förhandlingarna med arbetsgivaren får de lokala lärarföreningarna säga sitt om hur justeringspotterna borde fördelas. Medlemmarna skriver ner sina önskemål varefter man kommer överens om vad som förs till förhandlingsbordet.
Den 1 februari 2024 kommer en ny pott på 0,4 procent av lönesumman, som är på central nivå.
– Av detta har vi redan använt 0,11 procentenheter till andra avtal. Vi har funderat på att kanske flytta den till justeringen som kommer den 1 juni för att då ha en större pott.
I maj kommer dessutom en allmän förhöjning på 0,77 procent.
Försämrad företagshälsovård
Att det nya regeringsprogrammet är föga arbetstagarvänligt torde inte vara någon överdrift. Regeringen vill inkräkta på strejkrätten och även den enskilda arbetstagarens situation försämras; det har talats om en första karensdag vid sjukfrånvaro.
– Första sjukdagen skulle vara på arbetstagarens bekostnad. För att den första sjukdagen skall ersättas måste arbetstagaren vara sjukskriven fem dagar och få ett läkarintyg på det.
– Det kan leda till att vi antingen har lärare som kommer på jobb fast de är sjuka eller lärare som är sjuka och blir sjukskrivna fem dagar och vilar upp sig och är pigga då de kommer tillbaka. Men det finns en gräns för hur många dagar en arbetstagare kan vara sjukskriven utan att det påverkar lönen.
– Fem dagars sjukskrivningar kan också leda till att rektorerna i större utsträckning måste föra samtal med den anställda om arbetsorken, som skall föras efter trettio sjukfrånvarodagar.
Blir denna försämring verklighet för arbetstagarnas del, gäller det för Annika att förhandlingsvägen åstadkomma att karensdagen inte skall införas i Pargas, vilket alltså är fullt möjligt.
Nu har de kommunala sjukvården överflyttats till välfärdsområden vilket har haft betydelse för företagshälsovården för lärarna, som för tillfället sköts av en privat aktör och i vilken ingår ett minimalt mått av vård, egentligen bara ärenden som är relaterade till välmående. Via företagshälsovården kan lärarna i Pargas varken förnya recept eller få sjukintyg, utan det måste skötas via välfärdsområdets hälsovårdscentraler.
– Vi har lärare i skärgården som måste komma in till stan för att besöka hälsovårdscentralen och sitta och köa där flera timmar. På egen bekostnad.
Det leder till att folk anlitar privata sektorn för att inte behöva ta ut en ledig dag varje gång ett recept skall förnyas.
Hur tar man dylika försämrade villkor som huvudförtroendeman?
– På allvar, säger Annika.
– Företagshälsovården är en viktig bit av välmående. Man ser på fältet att om företagshälsovården är bra, blir också orken i arbetet bättre.
– Jag ser nu fram emot att vi från med 2024 kan erbjuda arbetstagarna en bredare företagshälsovård, där också sjukvård ingår.
Text och foto: Tom Ahlfors
