Karlsson jobbar vid Brava lärcenter i Pargas och har över 20 års lärarerfarenhet i bagaget. Han vittnar om att ramen är allt för snäv för att få in alla arbetsuppgifter som faller under samplaneringen.
-Det blir mer och mer möten för varje år som går. Det har blivit jobbigare i skolvärlden, fler problem inte bara i själva undervisningen men också med föräldrar och underlaget har också blivit mer utmanande, säger Karlsson.
-Jag tycker inte att 120 timmar räcker. Det märker man också på lärarmötena, det finns mycket man inte hinner diskutera.
Också i den kartläggning som FSL lät göra våren 2022 stod det klart att samplaneringstimmarna inte räcker till. På frågan ”Kommer samplaneringstiden att räcka till för dig” svarade 39 procent av respondenterna nej.
-Tiden för samplanering tar vanligen slut 1/3 in på läsåret, lyder en kommentar i enkäten.
-Den överskreds redan i februari, skriver en annan lärare.
Av respondenterna uppger 40 procent att de inte kan säga om tiden kommer att räcka till. Det är kanske ett tecken på att många lärare inte har stenkoll på hur samplaneringstiden används. 68 procent säger nämligen att de inte följer upp användningen av sin samplaneringstid.
-Man borde kanske bokföra och vara noggrannare med att pricka in i kalendern för att få det svart på vitt, konstaterar Svante Karlsson.
-En väldigt engagerad lärare med ”drive” går frivilligt på fler möten och har alltså mer samplanering än en lärare som är väldigt noga med att man ska få betalt för det man gör. Där blir det en orättvisa.
Använd FSL:s app
Också vid FSL uppmanar man lärarna att försöka hålla koll på sin samplaneringstid. Därför har man också utvecklat en funktion i FSL:s app Lärarrummet där man kan bokföra samplaneringen. Något formellt krav att följa upp sin samplaneringstid finns dock inte.
-Om du vill kunna påtala att din samplaneringstid överskrids bör du nog också följa upp hur den har använts, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.
I många skolor vidas inga åtgärder när att samplaneringstiden överskrids. Det konstaterar också Svante Karlsson.
-Man gör nog ingenting åt det. Man är nog lite den barmhärtiga samariten. Man lider ju själv om man inte har vissa möten, annars blir det inte till någonting. Vissa saker bara måste behandlas, säger han.
Läs också
Tid är pengar
Ger ett snack med chefen resultat?
I FSL:s enkät ställs också frågan om man har möjlighet att diskutera frågan med sin chef om man märker att samplaneringstimmarna inte räcker till. 30 procent svarar nekande på frågan. De som har haft möjlighet att diskutera frågan med sin förman vittnar i de öppna svarsalternativen om att det sällan resulterar i konkreta åtgärder.
-Vi suckade båda två.
-Tomma löften om att se över mängden möten.
-Den har inte lett till något annat än ett konstaterande: Oj, då.
Ett problem med samplaneringstiden är också att det ibland upplevs som lite luddigt vad som ingår i den. När är det till exempel fråga om samplanering och när sköter man klassförståndaruppgifter?
-Det finns ett problem i avtalet. Man borde tydligare definiera vad som hör till klassföreståndaruppdraget, säger Jens Mattfolk.
-Inom lärarkåren är det många som inte riktigt vet vad som egentligen hör till samplaneringen. Det är lite diffust, säger Svante Karlsson.
Det faktum att många lärares samplaneringstid överstiger det stipulerade innebär i klartext att man jobbar gratis. Det är också något som Svante Karlsson har identifierat.
-Vi är där för eleverna och för deras skull gör vi ibland gratis arbete. Vi vill att de ska må bra, säger han.
Samplaneringen i siffror:
– Kommunal grundskola: max 120h/läsår
– Kommunalt gymnasium: max 101h/läsår
– Övningsskolan: max 107h/läsår
– Privat läroinrättning: max 100h/läsår
Text: Mattias Fagerholm
