Hur ordnas distansundervisningen i färdighetsämnen som teknisk slöjd? Ett exempel är att låta eleverna bygga en fågelholk hemma. Den uppgiften blev den första som Jim Östman gav sina femte- och sjätteklassare i Purmo skola.
– Det finns vissa som hävdar att det inte går att ordna träslöjd på distans. Men för egen del tycker jag det fungerar bra. Åtminstone i vår skola där jag känner eleverna väl. Därför kom jag på idén med att ge i uppgift att de ska montera ihop en fågelholk, säger Jim Östman.
Distansundervisning har nu skett i två veckor på grund av undantagstillståndet som råder i Finland med begränsad närundervisning. Hela fältet står inför en ny situation och det gäller inte minst för lärare i färdighetsämnen som till exempel timläraren Östman i Purmo skola.
Som första uppgift på distans lät han sina elever i årskurs fem och sex bygga ihop en fågelholk. En uppgift som krävde en rätt stor insats från hans egen sida.
– Först sågade jag ut alla delar med en såg i skolan. Det gjorde jag på grund av arbetssäkerheten och att eleverna själva inte får använda sågen utan övervakning. Därefter kompletterade jag med en ritning av modellen och till uppgiften hörde att de ska skruva ihop den själv och måla den, förklarar Östman.
Körde hem till varje elev
Det blev mycket sågande för hans egen del eftersom han i de båda årskurserna har 46 elever. Delarna till fågelholken körde han själv ut till samtliga elever.
– Det här fungerar för mig eftersom Purmo är en liten ort och jag har god lokalkännedom och känner alla elever och vet var de bor. Därför går det bra för mig att ha sådana här uppgifter för mig och på så sätt kan vi här bedriva distansundervisning i träslöjd på ett ändamålsenligt sätt, säger han.
– På en större ort finns säkert större utmaning gällande hur distansundervisningen ordnas praktiskt. Men här fungerar det.
En liten ort har också andra fördelar gällande distansundervisning i färdighetsämnen.
– Här på landet vet jag att varje elev har hammare och skruvmejsel hemma. Så det är också en orsak till att jag kan ordna distansundervisningen på det här sättet, konstaterar Östman.
Hur bedöms elevernas prestationer?
– När de utifrån bruksanvisningen byggt ihop fågelholken ska de ta bilder på slutresultatet och skicka åt sina respektive lärare. Därefter kollar jag bilderna och ger ett vitsord utifrån dem, svarar han.
Två uppgifter per månad
På grund av att han känner eleverna väl, vet var de bor och att de har nödvändiga verktyg hemma så kommer han att fortsätta dela ut liknande distansundervisning. Han räknar med att eleverna kommer att få hem två uppgifter per månad.
– En uppgift som jag kommer att ge dem är att tillverka en yxa av trä. Jag har en modell som de ska försöka återskapa hemma. Här kommer det att krävas en hyvel och jag ska utreda så att alla elever har en sådan hemma, säger han.
Och fortsätter:
– Innan det, efter påsken, ska de få en uppgift som har att göra med coronaviruset. Men jag vill inte i det här skedet avslöja vad det är. Det får de se när de får uppgiften.
Östman är glad över att det i hans skola är möjligt att ordna distansundervisningen i träslöjd någorlunda effektivt. I hans egen undervisning eftersträvar han eget skapande mycket starkt.
– I de lägre årskurserna ska eget skapande vara på en lägre nivå men i takt med att de kommer upp i högre klasser ska de få en grund i slöjdande för att kunna skapa eget. En del kanske inte tycker det är ändamålsenligt att förbereda arbetet, som med holken, men i det här fallet var det nödvändigt.
– Skulle det ha handlat om närundervisning hade de själva sågat ut de olika delarna, förklarar han.
Annan verklighet i Sursik skola
Östman har fått tänka till – och om. Så är fallet också för ämneslärarna i teknisk slöjd i årskurs 7–9. Verkligheten är en helt annan i Sursik skola i Pedersöre med närmare sexhundra elever och andra krav på utrustning än i årskurs 1–6.
– Vi har försökt göra det bästa av situationen och blandat teoretiska uppgifter som verktygslära med praktiska. Men eftersom många av eleverna saknar den utrustning som finns i skolan har det varit en utmaning, berättar Henrik Granroth, ämneslärare i teknisk slöjd i Sursik skola.
Eleverna i årskurs 7, som har gemensam undervisning i textil-, trä- och metallslöjd, har fått uppgifter som att tvätta kläder utifrån anvisningar med övervakning av föräldrarna. För eleverna i årskurs 8 och 9 har man haft uppgifter som cykelservice, mopedservice och enklare underhåll i hemmet utgående från instruktioner.
– Utöver det har många fått skräddarsydda uppgifter utgående från vad de har hemma. En del har skruvat med sina mopeder, någon har byggt fågelholkar och en fick bygga en koja åt sina småsyskon medan en annan har svetsat delar till en skogskärra till traktorn.
Att Pedersöre är en landsortskommun med många jordbruk och mindre företag som har tillgång till god teknisk utrustning har underlättat situationen en aning för Sursik skola.
– Många av våra elever har kunnat sköta om lantbruksmaskiner och hjälpt till med olika reparationer på gården, vilket är en fördel. Vi har försökt att ge praktiska uppgifter som underlättar för föräldrar som städning, tvättning av fönster och dylikt, säger Granroth.
Att undervisningen i slöjd har tvingats avvika kraftigt från läroplanen förnekar han inte.
– Det är omöjligt att följa läroplanen helt och det behöver vi eller kan inte enligt regeringen. Men i stället har vi försökt få in vardagskompetens, som är ett kompetensområde i läroplanen, genom att ge dem praktiska uppgifter för att hjälpa till hemma. På så sätt eftersträvar vi att följa läroplanen men det är långt från den normala undervisningen, säger han.
Och fortsätter:
– Men det här är naturligtvis ingen idealsituation. Konklusionen hittills är att undervisningen lider men det enda vi kan göra är att försöka göra det bästa av den.
Text och foto: Christoffer Thomasfolk
