– Bollspelen är roligast.
Tilda Pått pustar ut efter en stafett, den första aktiviteten under de två timmar som klubben Spel och lek håller i gång utanför Kyrkfjärdens skola den här eftermiddagen. Hon är en av de elva elever i årskurs fyra som intagit tunet på Gammelgården, för att under ledning av Simon Sid ägna sig åt spel, lek och andra motionsformer.
– För att få sporta mera, motiverar Vinton Schönberg sin medverkan, och det är just syftet med den här klubben – att eleverna ska få pröva på olika aktiviteter och ha roligt tillsammans.
– Barnen ska hitta en glädje i att röra på sig, säger Simon Sid och tillägger att ett av målen är att de unga får ett hälsosamt förhållande till idrotten och fysiska aktiviteter.
– De ska få känna att de lyckas då de motionerar och rör på sig. Barnen behöver få utlopp för sin energi, säger han och förklarar att lekarna och spelen är en viktig motvikt till framför allt den digitala vardag som dagens barn lever i, eller i varje fall ett komplement till den.
De unga ska ges en chans att bygga upp sin identitet och sitt kunnande också utifrån fysiska aktiviteter, säger han.
Nationellt program
Klubbverksamheten är en del av ett stort projekt som går under namnet Finlandsmodellen. Pilotfasen inleddes vid årsskiftet och arbetet har som mål att hjälpa eleverna i årskurserna 1–9 att hitta en fritidssyssla.
– Tanken med den här verksamheten är att alla barn ska ges en möjlighet att ha en hobby, säger Simon Sid.
Piltofasen pågår i totalt 112 kommuner som fått finansiering för verksamheten, och Ingå hör till dem.
Kommunen har fått 9 000 euro för projektet, som nu genomförs i kommunens alla fyra grundskolor. Simon Sid, till vardags musiker och fotbollstränare, har anlitats av kommunen för att leda klubbar i tre av dem.
Fyller sin funktion
I Kyrkfjärdens skola finns två klubbar, som båda samlas på onsdagseftermiddagarna efter att den ordinarie undervisningen i årskurs fyra slutat för dagen. Den andra gruppen heter Unccanklubben. Också inom den rör deltagarna på sig, mer i form av till exempel kurragömma och skattjakt.
– Klubben besöker också ungdomsgården som ligger här nära, säger rektor Jessika Elfving.
Hon berättar att nästan alla av skolans 24 elever i årskurs fyra lockats med i klubbverksamheten, som hon anser att verkligen fyller sin funktion. Några av barnen har berättat att de inte har någon egentlig hobby utöver klubbarna.
På det här sättet erbjuds alla ett roligt och vettigt program i anslutning till skoldagen, utan extra kostnad. Tidpunkten är sådan att de som använder skolskjuts hinner hem med de senare turerna.
Jessika Elfving hoppas att modellen får en fortsättning och att verksamheten kunde utvidgas till de övriga årskurserna i skolan, som har 150 elever.
Eleverna fick föreslå
Kommunens välfärdskoordinator hjälpte till att forma de två klubbarna, vilkas inriktningar bygger på önskemål som eleverna tidigare lagt fram.
Sedan har klubbledarna fått skräddarsy programmet, vilket Simon Sid uppskattar. Han säger att ledarnas egna styrkor bättre kommer fram då, vilket gör innehållet mer genuint. Då får också deltagarna ett bättre förhållande till de grenar man prövar på, resonerar han.
Kommunikationen med skolan är A och O, säger Sid.
– Jag har fått ett fint stöd av både lärarna och kommunen. Det gör att man vågar utveckla och verkställa programmet.
Jessika Elfving är också nöjd.
– Det är roligt att samarbeta med ledarna, säger hon och tillägger att en fungerande dialog är en förutsättning för att allt ska fungera.
– Vi har erfarit att reglerna och principerna gärna får vara de samma för all verksamhet i skolvardagen, som hobbyaktiviteterna i praktiken utgör en del av.
Också i Sursik i Pedersöre fungerar Finlandsmodellen. Läs om det här.
Text och foto: Niclas Erlin
Fakta om Finlandsmodellen
- Finlandsmodellen riktar sig till eleverna i årskurserna 1–9. Målet är att skapa fritidsaktiviteter som bygger på de ungas egna önskemål och utveckla modeller som hjälper barnen att hitta en fritidssyssla. Syftet är också att utveckla en så kallad uppsökande hobbyverksamhet.
- Tanken är att modellen blir bestående. Under våren 2021 pågår ett pilotprojekt då erfarenheter samlas in. För ändamålet har regionförvaltningsverken beviljat totalt 6,4 miljoner till 112 kommuner.
- Verksamheten ordnas i samband med skoldagen och i många fall samarbetar skolorna med föreningar, organisationer eller andra aktörer för att förverkliga programmet.
- I höstas utförde undervisnings- och kulturministeriet en enkät bland unga. Den visade att var femte barn saknar en hobby.
