Vi lämnar fullmäktiges vårsammanträde bakom oss, ett möte som präglades av bred diskussion och konstruktiva tankar. En motion och sex frågor tycker jag är ett solklart tecken på ett levande förbund. Pulsen inom förbundet slår för lärares och rektorers bästa och förhoppningsvis gör intressebevakningen att medlemmarna känner sig trygga. Pulsen visar också att vi är en utbildningsaktör att räkna med i Svenskfinland – styrkan ligger i ordet ”vi”.
Tiden vi lever förutsätter ständig förändring, vi måste iaktta vår omvärld och vara beredda på att omforma verksamheten. FSL måste regelbundet stanna upp och se vilka stenar vi kan vända på i vår verksamhet för att möta medlemmarnas behov, förväntningar och genom dem bygga en kvalitativt god intressebevakning.
De små steg som tagits spelar en roll. De digitala föreningsträffarna i olika former, inbjudna gäster, inspiratörer vid varje fullmäktigemöte och styrelsemöte ger påverkningsarbetet en puff framåt. Allt detta kombinerat med ett aktivt nätverksarbete på olika nivåer gör skillnad för varje medlem.
När tar det här förändrings- eller förnyelsearbetet då slut, kan man fråga sig. Svaret är att processen aldrig får ta slut. Ramarna är de samma, värderingarna består, men verksamhetskulturen måste ständigt skapa nya förutsättningar för engagemang bland lärare och rektorer. Förnyelsearbete innebär inte att man gör om allt hela tiden. Förnyelsearbetet handlar om att aktivt försöka vara steget före i samhällsutvecklingen, det är en naturlig del av ett levande förbunds dynamiska verksamhetskultur.
Nästa utmaning bör därför vara att se över hur vi möter nya medlemmar, hur vi lyssnar och stöder. Vi får inte missa potentiella nya medlemmar eller förlora gamla. Medlemmar är vår hjärtesak – såväl nya som gamla.
Transparensen är en annan faktor vi behöver syna för att vara steget före. Transparens upplevs ofta som besvärligt, men FSL måste våga fokusera på fördelarna. Om informationssökning upplevs tidskrävande eller krångligt skapas missnöje, i värsta fall misstroende. Därför är det viktigt att vi lägger på ett extra kol just där. Vi låter inte omvärlden springa före, vi finns redan där för dem som behöver oss.
Svaren i påverkningsarbetet ligger för det mesta i diskussionen som ger ringar på vattnet. Ringarna vittnar om en stark gemenskap bland lärare och rektorer. Trimmar vi förutsättningarna kan vi på ett trovärdigt sätt stå upp för lärare och rektorer. Vi är vi då!
