På jobb dygnet runt?

IMG_4076
Om jag är ute i skidspåret så kan jag inte börja smittspåra, säger Tony Björk, rektor i Esbo.

Kan man förutsätta att en rektor är tillgänglig hela tiden? I Esbo har rektorerna fått direktiv om att de skall vara anträffbara 24/7 i frågor som har med corona att göra. Det har aktualiserat rektorernas arbetsbörda under pandemin. FSL ser stadens krav som ohemult.

Tony Björk är rektor för Karamalmens skola och Smedsby skola i Esbo. I skolorna finns drygt 300 elever och personalen består av omkring 30 personer För hans del gäller det nu att vara tillgänglig hela tiden ifall att det skulle bli aktuellt med smittspårning i någondera skolorna.

– Det förutsätts att vi skall reagera på olika situationer, men nu är sannolikheten betydligt större än tidigare att man måste agera också utanför tjänstetid. Alla rektorer är olika och vi stressar för olika saker. För mig personligen är det kanske inte det största stressmomentet i den här situationen. Jag har i vilket fall som helst telefonen på hela tiden, säger Björk.

Är det ett rimligt krav?

– Jag skulle aldrig kräva det av mina lärare. Jag tänkte i mars ifjol att nu är det ett sådant skede i livet, i världen, att man får vara beredd på att det kommer att vara mera jobb.

Direktivet gör att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut. Men Tony Björk har ganska långt fortsatt som förr. Han har, oberoende av coronan, exempelvis varit tillgänglig för sina lärare under veckoslut.  Och han låter sig inte störas av att det plingar i fickan när har är ute i skidspåret.

– Inte stör det mer än tidigare. Det är något som jag accepterar i den här situationen. Nu är läget det här. Jag vet att det blir mycket jobb för mig när det blir smittspårning och det måste jag vara beredd på.

FSL: Ohemult

Vid Finlands svenska lärarförbund ställer man sig ändå kritisk till att rektorerna förväntas vara tillgängliga dygnets alla timmar. Ett sådan krav är inte avtalsenligt, menar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin. I undervisningssektorns kollektivavtal UKTA finns nämligen ingen avtalspunkt om beredskap så som i det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet. I en viss utsträckning förväntas rektorerna svara i telefon också utanför tjänstetid, men det kan inte vara fråga om någon fortgående beredskap.

Damlin oroar sig också för rektorernas arbetsbelastning.

– Ledarskapet i skolan är en nyckelfaktor för hur kollegiet hanterar och orkar under pandemin, vi måste hushålla med orken på alla fronter för att korthuset inte ska falla samman, säger Damlin.

När det kommer till orken delar Tony Björk Inger Damlins oro.

– Jag oroar mig för elevernas välmående. De flesta har det bra men långtifrån alla. Det återspeglar sig i skolan och påverkar personalens ork. Vi har en dedikerad personal som är superhjältar men hur skall de orka i längden, säger Björk.

Hur syns illamåendet i skolans vardag?

-De första som stöter på de här utmaningarna är klasslärarna. De har haft flera fall att föra vidare till elevvården än tidigare Och de här frågorna har inga snabba lösningar. Det är påfrestande för skolan och många som jobbar massor utanför tjänstetid, inte bara rektorerna.

Hur länge kan man köra på så här innan väggen kommer emot?

– Det är stor skillnad. Jag är lyckligt lottad och har bara haft ströfall och inga större smittspårningar. Men de som har varit tvungna att göra många smittspårningar är säkert ganska trötta på situationen. Rektorer som har tvingats smittspåra under veckoslut, har blivit utan behövliga vilopauser. Jag har nog rektorskolleger som jag tycker synd om.

Hur orkar du?

– Jag orkar bra. Jag har haft perioder under hösten då jag var riktigt trött men det berodde inte på coronan utan helt enkelt på en ny arbetsbild.

Text och foto: Mattias Fagerholm

Senaste artiklar