– Jag var inte ens född då, skrattar Tomas Jaakkola, ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening. Men nu kör vi! Det är bara att kavla upp ärmarna.
Han blev inte överraskad när vågen av strejkvarsel nådde också Helsingforsregionen. Då strejkvarsel redan tidigare getts i en handfull stora städer framstod det närmast som en tidsfråga innan huvudstadsregionen skulle stå i tur.
Delade åsikter om strejk
Omkring 700 finlandssvenska lärare berörs av strejkvarslet i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Det är klart att en såpass kraftig konfliktåtgärd också i viss mån delar åsikterna bland lärarna.
– Det är hela spannet. Allt från ”hur kan vi gå i strejk i den här världssituationen” till ”självklart skall vi strejka, det här är det bästa som har hänt” och så allt där emellan.
Går det att ena leden?
– Alltid finns de som inte vill strejka men nog finns det en solidaritet. Nu gäller det alla lärares arbetsvillkor, inte bara en viss lärarkategori. Orken bland lärarna börjar tryta och många tycker att det nu är vår tur att få en belöning för det jobb som vi har gjort de senaste åren, säger Jaakkola.
Mera lön eller mindre jobb?
Lärarnas avlöning baseras på undervisningsskyldighet (usk), dvs hur många veckotimmar de undervisar. Under årens lopp har många arbetsuppgifter utöver själva undervisningen tillkommit. Men då lönen beräknas utgående från usken har det inte nämnvärt synts i lönekuvertet.
– Om någon konkret kunde plocka bort arbetsuppgifter så skulle jag vara nöjd med min lön. Men det sker ju inte. Om arbetsuppgifterna inte blir färre skall jag ha högre lön.
Undervisningsskyldigheten har också kritiserats för att vara både gammaldags och orättvis. Men man har inte heller kunnat enas om något annat avlöningssystem för lärarna. Nyligen stod de klart att de pågående försöken med årsarbetstid läggs ner.
– Jag skulle vilja börja om från noll. Jag har 24 h undervisning och sköter för- och efterarbete. Vad behöver man sedan plocka in för att stöda det? Vad är lärarens uppgift? Att undervisa! Om vi skulle börja där och se hur mycket tid som behövs för det, säger Jaakkola, som är klasslärare vid Karamalmens skola i Esbo.
Nivån på löneförhöjningen
Lärarfacket OAJ har inte i offentligheten preciserat sina lönekrav i vårens avtalsrunda. Men en länge uttalad målsättning är att lärarlönen skall börja med en trea. Det är något Tomas Jaakkola kan omfatta
– En klasslärare behöver ca 250 euro till för att komma över 3000 euro i månaden, konstaterar han.
Fakta
Strejkvarsel
- Jyväskylä, Rovaniemi Åbo och Uleåborg 6-7.4.
- Tammerfors och Kuopio 12–13.4.
- Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla 19-25.4.
- Under riksförlikningsman Vuokko Piekkalas ledning har man försökt nå en lösning på konflikten.
- Det medlingsbud som gavs 29.3 förkastades av både OAJ:s och FOSU:s styrelse.
- Ytterligare har strejkvarsel getts för 15 privatskolor i Helsingfors.
Klasslärarlön
- Grundlön: 2771,35 euro (dyrortsklass 1)
- Grundlön med dubbel behörighet: 2977 euro
- En klasslärare med dubbel behörighet är också behörig att undervisa i något läroämne på högstadiet.
- För dubbel behörighet krävs minst 60 studiepoäng i undervisningsämnet.
- Av de tvåspråkiga kommunerna hör Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt, Vanda och Vasa till dyrortsklass 1. I dyrortsklass 2 är grundlönen aningen lägre (2745,16 euro).
Text och foto: Mattias Fagerholm
