Det blir inget avtal utan ett löneprogram

IMG_5291
Måttet är rågat konstaterar Ville Arponen och Pamela Leka på ett strejkjippo i Esbo.

Ett flerårigt löneutvecklingsprogram för de kommunalt anställda. Det är kanske den svåraste frågan i den pågående arbetsmarknadskonflikten. Utan ett löneutvecklingsprogram lär det inte bli något avtal, och utan att regeringen skjuter till finansiering blir det knappast något löneprogram. Det här är det faktum som förlikningsnämnden står inför.

– Förlikningsnämnden är väl medveten om det, säger Maria Löfgren, verksamhetsledare vid FOSU.

Löfgren står på Blecktorget i Alberga omgiven av ballonger och strejkande lärare. Som verksamhetsledare för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade företräder hon ca 200.000 löntagare. Lärarna är den största medlemsgruppen i FOSU. Löfgren är därmed en av nyckelpersonerna när det kommer till lärarnas tjänstekollektivavtal. Nu väntar hon och de strejkande på att förlikningsnämnden skall komma med ett medlingsbud.

– Strejken påskyndar förlikningsnämndens arbete. Den synliggör betydelsen av det arbete som sker i kommunerna. Folk kan inte föra sina barn till dagvården och det är ingen undervisning i skolan, säger Löfgren.

Man visste inte om man skulle skratta eller gråta åt de löneförhöjningar som erbjöds i det första medlingsbudet, säger Maria Löfgren, verksamhetsledare vid FOSU. Foto: Mattias Fagerholm

Löneutvecklingsprogrammet kräver regeringens insats

Kravet på ett löneutvecklingsprogram har upprepats många gånger av löntagarorganisationerna, så också på Blecktorget. Frågan har utkristalliserats till den största stötestenen i konflikten. Från arbetsgivarhåll vidhåller man att det inte finns utrymme för några extra löneförhöjningar.

–  Det finns ingen som helst förståelse av arbetsgivaren. Den främsta orsaken till att riksförlikningsman Vuokko Piekkalas medlingsbud förkastades var att löneprogrammet inte nämndes med ett ord, säger Olli Luukkainen, som är ordförande både för lärarfacket OAJ och FOSU.

– Vi hoppas att landets regering tar sitt ansvar. Det här är en jämställdhetsfråga, läraryrket är kvinnodominerat och lönen släpar efter. Det förvånar mig att man bara står och ser på. Det är hög tid att ta ansvar för framtidens utbildning. Det här handlar inte enbart om lärarna utan om hela landets framtid, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Det förvånar mig att regeringen bara står och ser på, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. Foto: Mattias Fagerholm

Li Andersson stöder ett löneutvecklingsprogram

Undervisningsminister Li Andersson säger att hennes parti stöder ett löneutvecklingsprogram inom den offentliga sektorn.

– Jag har sagt att Vänsterförbundet stöder ett löneprogram. Vi är beredda att titta på olika modeller för att finansiera det. Men det är inte regeringen som sitter och förhandlar utan vi måste få ett förslag från arbetsmarknadsparterna, säger Andersson till tidningen Läraren. 

Hur för håller sig de övriga partierna till ett löneutvecklingsprogram?

– Det måste du fråga av dem.

Men har ni fört diskussion om det i regeringen?

– Jag talar bara för mitt eget parti, så det är bättre om du frågar dem.

Hur länge kan regeringen titta på och låta bli att ingripa?

– Förlikningsnämnden ger ett medlingsbud och det är förhoppningsvis ett förslag som alla parter kan godkänna. Grundförslaget måste komma från arbetsmarknadsbordet och sedan kan vi som regering ta ställning till det. Det är svårt för oss att säga vilka detaljerna skall vara i ett löneprogram, säger Li Andersson.

– Min uppfattning är att regeringen är medveten om att man inte kommer att nå en lösning utan att de tar rollen som finansiär. Jag har såklart ingenting svart på vitt men jag tror att det kommer pengar. Regeringen försöker så lite som möjligt ta ställning i offentligheten och inte vill vi heller att de i detalj styr pengarna till någon yrkesgrupp. Det sköter vi vid förhandlingsbordet, säger Maria Löfgren.

Bollen hos förlikningsnämnden

Samtliga parter väntar alltså nu på att förlikningsnämndens medlingsbud. Nämndens ordförande Elina Pylkkänens meddelade på fredagen (6.5) att ett medlingsbud är att vänta 10.5.

– Jag tror att vanliga människor småningom börjar tycka att det är dags att hitta en lösning på den här arbetskonflikten. Strejken syns väldigt konkret i många familjer. Det offentliga trycket för att hitta lösningar ökar hela tiden, säger Li Andersson.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det går att hitta en lösning så snart som möjligt, säger undervisningsminister Li Andersson (VF). Här i samspråk med strejkvakter vid Porolahden peruskoulu. Bild: Heikki Pölönen

Alla måste jämka

Både Olli Luukkainen och Maria Löfgren betonar att alla parter måste jämka och ge avkall på sina krav för att man skall kunna nå en lösning.

– Målsättningarna är något annat än slutresultatet. Jag är förvånad över att man inte rör sina positioner efter en så här lång och smärtsam process.  Finns det ingen kompromissvilja, frågar Löfgren.

– Förhoppningsvis godkänns medlingsbudet. Då skulle saken vara löst. Det är också möjligt att en del av parterna godkänner budet. Då kommer man att överväga om det går att sluta ett avtal med de som är beredda att acceptera budet. Det är inte en omöjlig tanke att de som inte godkänner det står utanför, säger Olli Luukkainen.

Det är ganska uppenbart att vårdfacken Tehy och Super kör sitt eget race i den här avtalsrundan. Vårdarna vill exempelvis bryta sig ur det så kallade huvudavtalsbordet och skapa ett eget avtalsområde inom ramen för de blivande välfärdsområdena.

– Det är synd. Det är sällan några vinnare i försök att deloptimera eller bryta sig ur. Man jobbar på samma arbetsplatser i kommunerna och välfärdsområdena oberoende av hur man är organiserade. Om det finns schismer mellan yrkesgrupperna lider alla av det, säger Maria Löfgren.

–  Ett mål som bygger på att man får mer än de andra har en inbyggd motsättning. Att säga åt någon yrkesgrupp att i år blir det ingen löneförhöjning för er, för den tillfaller oss, är ingen bra utgångspunkt. Om man förenklar så är det här vad det handlar om.

Minst 2 procents allmän löneförhöjning år 2022. En eventuell lokal lönepott bör vara utöver den allmänna förhöjningen. På den nivån hoppas Maria Löfgren att löneförhöjningarna skall vara. Foto: Mattias Fagerholm

Om medlingsbudet förkastas?

Vad som händer om förlikningsnämndens medlingsbud förkastas kan ingen svara på idag. Tar riksförlikningsmannen i så fall över eller skall parterna sinsemellan försöka hitta en lösning?

– Arbetsmarknaden har inga mekanismer för hur man gör om förlikningsnämnden inte når ett resultat. Vi är nu vid ändhållplatsen, säger Olli Luukkainen.

Klart är i alla fall att förlikningsnämnden endast kommer med ett bud och det samma gäller även för regeringen. Någon auktion eller förhandling är det inte utan det är ”take it or leave it” som gäller.

Det blir ingen lösning utan ett löneprogram, och det vet nog landets regering, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. Har var tidigare i veckan Inger Damlins gäst i FSL:s strejkstudio. Foto: Mattias Fagerholm

Också om ett förkastat medlingsbud skulle vara dramatisk ur ett arbetsmarknadsperspektiv behöver det inte nödvändigtvis innebära skäl till oro för den enskilda löntagaren. Löneutbetalningarna fortsätter i normal ordning. Man tillämpar det gamla avtalet tills man har ett nytt.

På lärarhåll finns ändå en farhåga att läsåret kan komma att förlängas i och med strejken. Enligt Olli Luukkainen är det en fråga som inte direkt har med strejken att göra. Enligt lagen om grundläggande utbildning har utbildningsanordnaren rätt att förlänga skolåret med max 6 dagar om läroplanens mål inte uppfylls.

– Vår uppfattning är att det inte finns någon grund för det, säger han.

Om konflikten dras till sin spets har det också spekulerats i om arbetsgivaren kan försätta lärarna i lockout, dvs utestänga dem från arbetsplatsen och avbryta löneutbetalningen under sommaren.

– Vi tror inte på ett sådant scenario men vi har ändå förberett oss på också den möjligheten. Det är en fråga som vi i så fall omedelbart för till arbetsdomstolen, slår Luukkainen fast.

Artikeln uppdaterad 6.5.2022 kl 15.30 med beskedet att ett medlingsbud är att vänta 10.5.

Text: Mattias Fagerholm