– Vi har har aldrig haft sådana här siffror i Finland. När man tidigare har undersökt lärarnas benägenhet att byta bransch har siffran legat på mellan 10 och 15 procent. Det här är oroväckande och hänger ihop med den belastning som coronan har fört med sig, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
I undersökningen framgår också att coronavåren har varit slitsam för skolledarna. Hel 84 procent av förmännen upplever att arbetsbördan har varit oskälig.
– Det här måste man ta tag i. En lösning är att öka personalen. Det behövs exempelvis fler beträdande rektorer, säger Luukkainen.
Trots att pandemin varit slitsam för lärarkåren ger kartläggningen ändå vid handen att man har klarat av undantagsförhållandena rätt väl. Tre av fyra lärare upplever nämligen att man har klarat sig med hedern i behåll och 55 procent uppger att pandemin har stärkt lärarnas ställning i samhället.
Lärarna tillfrågades också om hur coronatiden har påverkat elever och studerande. Majoriteten svarade att det har uppstått ett kunskapsglapp. Så många som tre av fyra lärare i gymnasiet och yrkesutbildningen uppgav detta.
Förutom kunskapsglappet pekade lärarna också på andra problem. 44 procent hade observerat ångest och rastlöshet bland flera elever och mer än hälften hade också noterat stress och utmattning hos flera elever. De mest oroande siffrorna står gymnasiet (81 %) och universiteten (65 %) för.
Undersökningen visar att distansundervisning enbart passar ett fåtal elever. Hela 40 procent av svarandena uppgav att de inte hade sett positiva effekter av distansundervisningen.
– Än en gång påvisas det att en övergång till distansundervisning bara är en sista utväg, säger Luukkainen.
I undersökningen kritiserade undervisningspersonalen också de otydliga nationella riktlinjerna. Även Olli Luukkainen ger regeringen en känga för luddig informationsgång.
– Kommunikationen har varit bristfällig och otydlig. Den ena säger det ena, en annan något annat. Landets regering har slagit fast att vi går in för närundervisning, men samtidigt går en hög tjänsteman ut och säger att nu måste vi förbereda oss för distansstudier.
Olli Luukkainen flaggar för närstudier om det bara är möjligt men ondgör sig över att många lärare inte ännu har fått fullt vaccinationsskydd.
– Det finns till exempel bara cirka 10 000 grundskollärare under 40 år och som i huvudsak bara har fått den första vaccindosen. Det kan inte vara omöjligt att genast erbjuda vaccinering till dem, säger Luukkainen.
Avtalsvår i sikte
Den ökade arbetsbelastningen som pandemin har fört med sig för undervisningspersonalen har enligt Olli Luukkainen inte synts på ett tillfredsställande sätt i lönen. Det här är något han med hjälp av ett långsiktigt löneprogram vill korrigera. Frågan är aktuell i och med att det drar ihop sig till avtalsförhandlingar. Redan under hösten förhandlar exportbranscherna om nya avtal och inom den offentliga sektorn löper avtalen ut i början av 2022.
Tidigare talade man på arbetsmarknaden om den allmänna linjen som anges av löneförhöjningsnivån inom exportindustrin.
– Vi anser att det inte längre finns någon så kallad allmän linje eftersom arbetsgivarna driver hårt fram lokalt avtalande och industrin urholkar centraliserade förhandlingar. Teknologiindustrin och skogsindustrin har företagsspecifika lösningar, så vilket företag skall vi ta som måttstock?
– Lönenivån inom sektorn för utbildning, fostran och forskning släpar efter så mycket att det är nästan omöjligt att korrigera saken på en gång. Därför behöver vi ett långsiktigt löneprogram, motiverar Luukkainen.
Ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning skapar enligt Luukkainen en lönebetalningsförmåga i samhällsekonomin som högutbildade och arbetstagare med ansvarfulla arbeten inom den offentliga sektorn bör få en skälig andel av.
Lärare inom småbarnspedagogik över till undervisningssektorns avtal
I höst sker en förändring i utbildningssektorns förhandlingsverksamhet. Lärare inom småbarnspedagogik överförs från det allmänna kommunala avtalet (AKTA) till det kommunala avtalet för undervisningssektorn (UKTA). Det här innebär att man förhandlar om frågorna för den undervisande personalen inom småbarnspedagogik vid samma förhandlingsbord som för andra lärare. Överföringen berör 18 000 arbetstagare och träder i kraft den 1 september 2021.
– Överföringen av lärare inom småbarnspedagogik är en betydande sak som befäster deras ställning som en del av den övriga utbildningssektorn. Samtidigt blir det tydligare att lönerna i kvinnodominerade branscher inom den offentliga sektorn ännu inte är på rätt nivå, säger Luukainen.
Text och foto: Mattias Fagerholm
