Tar Sote-reformen resurser från utbildningen?
Mitt under pågående valperiod skall Sote-reformen drivas igenom och då flyttar hälsovården till landskapen, eller de så kallade välfärdsområdena. Med till landskapen följer en stor del av de resurser som kommunerna har idag.
– Vissa kommuner gynnas mer än andra, sade Jussi Halla-Aho (Sannf) På vissa områden kommer Sote-reformen att ta resurser från utbildningssektorn.
Petteri Orpo (Saml) uttryckte sin oro för att Sote-reformen tar statsandelarna med sig till landskapen och att kommunerna då står tomhänta när utbildningen skall skötas.
– Det är tvärtom. Sote-reformen tar bort hälften av kommunernas utgifter. I de kommuner som har det ekonomiskt svårt beror det ofta på social- och hälsovårdskostnaderna. Det blir mera utrymme för utbildningen, sade undervisningsminister Jussi Saramo (VF). Men oundvikligen måste vi reformera även statsandelssystemet i och med Sote-reformen.
Till vad behövs kommunerna efter Sote, undrade moderator Eeva Lehtimäki.
– Utbildning kommer att vara kommunens viktigaste uppgift. Det kommer att framhävas i framtiden. Regeringen har ökat resurserna för utbildning, från småbarnspedagogiken till högskolorna. På den vägen vill vi fortsätta. För vi klarar oss bara genom kunskap och då är vårt utbildningssystem centralt, sade statsminister Sanna Marin (SDP).
– Finland når endast framgång genom duktiga lärare och en likvärdig och kvalitativ skola, sekunderade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Lärardimensionering?
Ofta har den krassa vardagen i kommunerna ändå varit att då kostnaderna för specialsjukvården skenar iväg har man varit tvungen att dra ihop svångremmen inom utbildningssektorn. Det vill man motverka i och med Sote-reformen. Men statsministern efterlyste också ett tydligare regelverk för att förhindra att man skall skära i utbildningen i kommunerna.
– Regeringen har redan fattat beslut om att minska gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken. Vi borde diskutera en bindande norm för gruppstorlekar också inom grundskolan, sade Marin.
Marin: Nej till permitteringar
Kommunernas skrala ekonomi har på många håll resulterat i permitteringar. En stad som har utmärkt sig i negativ mening i detta avseende är Kouvola. Där är de största partierna Socialdemokraterna och Samlingspartiet. Respektive partiledare fick frågan om de godkänner permitteringarna i Kouvola.
– Regeringens budskap till kommunerna har varit entydigt: Permittera inte nu. Därför har vi också kanaliserat resurser till kommunerna, sade Sanna Marin.
– Ingen vill permittera kommunernas personal. Men pengarna till kommunerna är fel riktade, menade Petteri Orpo.
Undervisnings- och kulturministeriet har slagit fast att kommuner som permitterar sin undervisningspersonal inte heller skall kunna lyfta så kallat coronastöd. Men på kommunfältet finns kommuner som både lyfter stöd och permitterar.
– Vi utreder om vi skall kräva tillbaka stödet från vissa kommuner. Det är lite knepigt för det är kommunerna som besluter som skolan. På ministeriet kan vi inte fatta beslut om skolvardagen i varje enskild skola eller kommun. Men det är viktigt att vi nu så noga som möjligt öronmärker pengarna.
– Det är upprörande att Finlands rikaste kommun Helsingfors, som har fått mycket stöd visserligen använder coronapengarna för att täppa till kunskapslyckorna, men samtidigt skär i grundfinansieringen. Det är frustrerande att se på det på ministeriet, sade Jussi Saramo.
Sjunkande nativitet – distansundervisning inget botemedel
En stor framtida utmaning är den sjunkande nativiteten. Antalet skolor har sjunkit drastiskt och i många kommuner väntar upprivande skolnedläggningsdiskussioner. Partiledarna var ändå eniga om att distansundervisning inte skall vara ett sätt att hålla landsbygdsskolor levande.
– Närskolan skall vara nära, sade Anna-Maja Henriksson.
– Distansundervisning kan exempelvis vara en lösning när man studerar främmande språk och inte får ihop tillräckligt stora grupper, sade Annika Saarikko (C).
– Att av regionalpolitiska skäl gå in för distansundervisning är inte för barnets bästa. Det kan vara ett kompletterande element, men ingen utgångspunkt, sade Jussi Saramo.
Vaccinera lärare?
Strategin i coronapandemin har varit att endast i nödfall gå över till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen. Det har aktualiserat frågan om lärarna borde vaccineras i första ledet.
– Vaccinationsordningen är ingenting som vi köpslår med ministrarna emellan. Det är en sak för sakkunniga. Men jag har först fram den här oron i statsrådet, sade undervisningsministern. Lyckligtvis hör inte lärarna till de yrkeskategorier som har insjuknat mest.
