Mattias Fagerholm

Ge med ena handen och ta med den andra

Inför avtalsrörelsen våren 2020 var man från arbetsgivarhåll mån om att betona hur ansträngt det ekonomiska läget var. Kommunernas ekonomi har historiskt sett aldrig varit så här dålig, upprepade Kommunarbetsgivarna KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen. Och det här var märk väl före coronapandemin hade tagit sitt strupgrepp på världsekonomin.

Men vilket blev utfallet? Om man ser på kommunernas bokslut för fjolåret är resultaten strålande. Tack vare statliga stödpengar är det plusresultat över så gott som hela kommunfältet. 2020 var det bästa året ekonomiskt sett för kommunerna under detta årtusende. Man kan kanske rent av, för att återanvända Jalonens fras, tala om ett historiskt gott resultat.

Därför är det aningen paradoxalt att många kommuner går åt timresursen inför nästa läsår. FSL:s kartläggning visar att 39 procent av de tvåspråkiga kommunerna kommer att skära i timresursen. Samtliga av dessa kommuner visar ett positivt fjolårsresultat. På nyhetsplats i denna tidning kan vi berätta om Lojo stad, vars bokslut visar ett plus på över 14 miljoner euro, men där man trots det väljer att skära ner timresursen med 200 timmar. Häpnadsväckande är också armbrytningen om utbildningsresurserna i Helsingfors. Staden gjorde en vinst på ca 500 miljoner.

Riktigt illa rimmar de planerade inskränkningarna i timresursen då man blickar tillbaka på det exceptionella skolåret.

Riktigt illa rimmar de planerade inskränkningarna i timresursen då man blickar tillbaka på det exceptionella skolåret. Distansundervisning, kunskapsluckor och ett allt sämre mående bland eleverna skulle kräva mer lärartid för eleverna, inte mindre. Och det är uttryckligen det som en minskad timresurs innebär – mindre lärartid för den enskilda eleven. I just detta läge kommer nedskärningarna sällsynt olägligt, och rimmar illa med regeringens ambitioner. Kommunerna lyfter statligt coronastöd med ena handen, men skär ner i timresursen med den andra.

Det skall också sägas att det inte är helt okomplicerat att göra en budget i de undantagsförhållanden som har rått. Utfallet av pandemin har varit oklart och det har varit vanskligt för kommunerna att förutspå omfattningen av det statliga stödet. Coronapandemin bör ses som ett undantag, men i en mer normal tillvaro skulle kommunerna vara betjänta av att statsmakten tar ett steg från projektfinansiering, mot en stabilare grundfinansiering. Det skapar mer förutsägbarhet.

I kommunalvalstider kan en påminnelse om att politik handlar om värderingar och prioriteringar vara på plats. Det är alltid ett val att skära i timresursen. Man kan välja att låta bli när man har årtusendets bästa år bakom sig. Men det är också fullt möjligt att låta bli då ekonomin historiskt sett aldrig varit sämre. Allt handlar om prioriteringar.

Senaste artiklar