-Det känns lite tokigt, för vi har elever så att det räcker till. Jag skulle hoppas att skolan får finnas kvar så länge det finns elever.
Det säger Mona Stenström. Hon är klasslärare vid Hangöby skola och fungerar även som rektor. På samma gård verkar även finska Hangonkylän koulu. Också den enheten ligger illa till. Stadsstyrelsens förslag är att den finska skolan läggs ner efter detta läsår. Det stod klart efter mötet den 7.9.
Stenström slår gärna ett slag för de små skolenheterna.
– Vi har en härlig gård och nära till naturen. En liten enhet är flexibel. Det blir en annan pedagogik, du kan hålla ihop helheten på ett annat sätt i en liten skola. Är vi ute i skogen och blir 20 minuter försenade till maten är det ingen panik.
– Små skolor är trevligare fast arbetsmängden som man sätter ner är nog mycket större än i en stor skola. Men det ger mera. Det blir en vi-anda som inte finns på samma sätt i en större skola. Föräldrarna engagerar sig på ett helt annat sätt i en liten skola.
Det blir en vi-anda som inte finns på samma sätt i en större skola.
I Hangöby går 39 elever fördelade på tre klasslärare. Ser man enbart till Hangöby skulle elevunderlaget kanske räcka till. Det är elevunderlaget i Hangö som helhet som är dilemmat och det får konsekvenser även för byskolorna. Eller kvartersskolorna, som bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson väljer att benämna skolorna i Hangöby. Det är nämligen bara drygt två kilometer in till centrum av Hangö där både den svenska och finska centralskolan är belägen. Och det är dit som eleverna föreslås flytta. I och med att elevunderlaget minskar finns det utrymme i centrumskolorna.
– Varför betala för tomma väggar? Vi får in alla elever i centrum, säger Gustafsson.
Det är inte bara eleverna i Hangöby skola som skall flytta till centrum. Tanken är att även Mona Stenström och hennes kolleger följer med. Det goda i kråksången är att ingen sägs upp i samband med en eventuell nedläggning. Men samtidigt blir det heller ingen inbesparing vad gäller personalkostnaderna.
– Det här räddar nog inte Hangös ekonomi, säger Stenström.
– Hangöby skola har ett renoveringsbehov som beräknas kosta 700.000 euro, konstaterar Gustafsson.
Genom en nedläggning kan man ducka för renoveringen, och även sälja fastigheten.
– Fast vi genomför de planerade indragningarna så har vi fortfarande kvalitativa skolor. Vi har inte på något sätt överstora grupper. Däremot, om vi inte gör det, går vissa av våra pengar till att betala för fastigheter.
”Vi måste minska vår kostym”
En knackig ekonomi, en ofördelaktig befolkningsstruktur och en negativ flyttrörelse. Hangö är ett exempel på en kommun där de framtida utmaningarna är stora. Lägg till ett sviktande elevunderlag och det är uppenbart att det får konsekvenser för stadens utbildningsväsende.
– Om man går ner i vikt måste man ha en mindre kostym, säger Karl-Erik Gustafsson, bildningsdirektör i Hangö.
Om man går ner i vikt måste man ha en mindre kostym.
Att kostymen håller på att bli lite för stor hänger ihop med att elevunderlaget i Hangö stadigt sjunker. År 1981 fanns det 730 svenskspråkiga elever inom den grundläggande utbildningen. Nu har antalet sjunkit till 322. Också inom den finska sidan är kurvan likartad.
De senaste åren har nedgången ändå varit måttlig, åren 2014-2019 var minskningen ca 25 elever. Men en blick framåt förorsakade oro på bildningskansliet. Fram till 2024 minskar eleverna i Hangö med 130 elever.
– Nu måste vi göra någonting, konstaterar Gustafsson.
En trist överraskning som även ger återverkningar med tanke på det finska elevunderlaget är Migris beslut att lägga ner flyktingmottagningscentalen i Hangö. Det innebär ytterligare en minskning på ca 25 elever och plötsligt är Hangö inte 130, utan 150 elever fattigare.
– År 2021 är vi nere i totalt 700 elever inom den grundläggande utbildningen, det är en minskning med 12 %. Vi måste få fason på det här.
Skolnätet under lupp
Rent konkret handlar det om att se över skolnätet. Både den finska och svenska skolan i Hangöby är alltså på fallrepet och blickarna har också riktats mot den ännu mindre enheten, Lappvik skola, som verkar tillsammans med den finska Lappohjan koulu.
I Lappvik finns bara fem svenska elever för tillfället och 15 finska. Avståndet på ca 20 km till Hangö centrum är en bidragande orsak till att skolan för tillfället ser ut att klara sig undan med blotta förskräckelsen. En bidragande orsak är också att småbarnspedagogiken och en biblioteksfilial verkar i samma byggnad. En skolnedläggning skulle få ödesdigra konsekvenser för många verksamhetsområden.
– Det skulle utarma hela byn.
Inflyttning, nativitet och dödlighet
I Hangö har andelen svenskspråkiga stadigt minskat. Åren 1990-2018 minskade finlandssvenskarna i Hangö med 34 procent. Och enligt den prognos som tankesmedjan Magma gjort i samarbete med Svenska Finlands Folkting är trenden nedåtgående även framöver. Fram till 2040 beräknas den svenska befolkningen i Hangö minska med 26 procent. Det säger sig självt att det kan komma att få konsekvenser med tanke på skolnätet också om de tvåspråkiga familjerna långt är benägna att välja den svenska skolan.
Ett nationellt dilemma är att nativiteten är rekordlåg. Ett problem som är väl bekant också i Hangö.
– För många år sedan kom vi till den punkten då mortaliteten överstiger nativiteten. Och i Hangö är den nu dubbelt så stor. Det dör ca 100 personer per år men knappa 50 föds.
För tillfället har Hangö 72 elever i förskolan, men uppgifter från mödrarådgivningen vittnar om en nedåtgående trend – 34 barn beräknas födas i Hangö under år 2020.
– Allt under 50 är dåligt. Det borde vara närmare 100. Det skall räcka till för båda språkgrupperna.
Ekonomin hostar
För Hangö är hamnen något av en livlina. Men hamnen är helt beroende av både den nationella, men också internationella tillväxten. Och med coronapandemin har situationen inte precis blivit lättare. Skuldbördan är stor, Hangö är landets femte mest skuldsatta kommun. Lånebördan ligger på ca 60 miljoner.
Och med minskat elevunderlag minskar även statsandelarna.
– Om vi mister ca 150 elever så får Hangö stad ca en miljon mindre i statsandelar på årsnivå. Det betyder att vi måste sticka till pengar från vår egen ficka.
Många mörka moln hopar sig över Hangö. Hur ser det ut på utbildningsfronten om 10 år?
– Jag hoppas att vi har tillräckligt med studerande för våra gymnasier. Utan gymnasierna skulle vi få enorma problem i högstadierna. Det skulle få stora återverkningar med tanke på att få tillräckligt med timmar åt tjänsteinnehavarna.
– Redan nu har vi några lärare som undervisar över språkgränsen. Till exempel vår ämneslärare i slöjd har både svensk- och finskspråkiga elever.
– Vi måste bli bättre på att göra tvåspråkiga särlösningar, men märk väl, inte tvåspråkiga skolor.
Hangö gymnasium har idag 53 studerande. Det finska Hankonniemen lukio i stort sett lika många. På 20 år har antalet studerande halverats i båda gymnasierna.
Kan Hangö bibehålla sina gymnasier?
– Jag hoppas det. Och jag tror på våra gymnasier. Fast de kostar oss är de viktiga. För en kommuns trovärdighet är gymnasiet väsentligt.
