Grundskolornas antal i Finland fortsätter minska under de kommande åren. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens utredning om skolnätet där man granskar grundskolornas antal och storlek med hjälp av tre olika beräkningar.
Minskning med närapå hälften
Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040. Skolornas antal skulle minska från nuvarande 2 300 till knappa 1 300 skolor (46 %). Samtidigt skulle det genomsnittliga elevantalet i skolorna öka från 236 elever till 336 elever. I beräkningen utgår man från att skolornas genomsnittliga elevantal skulle utvecklas ungefär som tidigare fram till år 2040.
Kraftig minskning också i mildare scenarion
I den andra beräkningen förutspås att man strävar efter att kontrollera minskningen av antalet skolor med olika åtgärder, antingen lokalt eller regionalt. Då skulle det genomsnittliga elevantalet år 2040 vara aningen lägre än i den föregående prognosen, dvs 288 elever, och skolorna skulle vara aningen fler, 1 500. Det skulle betyda en minskning på en dryg tredjedel (37 %).
I det tredje scenariot utgår man från att det genomsnittliga elevantalet i skolorna förblir på ungefär samma nivå som år 2018, dvs 236 elever. I det här fallet är förändringen i förhållande till det nuvarande skolnätet klart mindre än i de två andra beräkningarna. Det skulle betyda att det år 2040 skulle finnas ungefär 1 800 skolor, vilket är 23 procent färre än i dagens läge.
– Beräkningarna visar tydligt i vilken riktning utvecklingen är på väg: i framtiden minskar antalet grundskolor och skolornas elevantal ökar. Å andra sidan finns det alltid möjlighet att det förekommer fel i den här typen av prognoser. Den beräkning som skulle innebära den mildaste förändringen känns ändå inte realistisk, eftersom skolornas antal sannolikt fortsätter minska åtminstone i den nära framtiden. Alternativet där skolornas antal minskar med hälften känns också rätt så drastiskt. Det mest sannolika alternativet av dessa beräkningar verkar vara det som ligger mitt emellan de två andra säger undervisningsråd Kari Nyyssölä från Utbildningsstyrelsen.
– Prognostisering går ut på att reflektera över framtida scenarier. Till prognostiseringen hör också att vi definierar vad det är som vi vill uppnå i framtiden, och att vi anpassar vår verksamhet efter det. Det är bra att komma ihåg att alla barn och unga har rätt till en jämlik och högklassig grundläggande utbildning, oberoende av var de bor, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.
Antalet skolor har minskat i jämn takt sedan år 2000
Antalet grundskolor har minskat betydligt under det pågående årtusendet. År 2018 hade antalet skolor minskat med 1 676 stycken (42 %) och antalet specialskolor på grundskolenivå med 184 stycken (74 %) i förhållande till nivån år 2000
Byskolan snart ett minne blott?
Utvecklingen mot ett glesare skolnät har särskilt berört mindre skolor med färre än 50 elever. Skolor med färre än 50 elever utgjorde ungefär 20 procent av alla skolor år 2018. Motsvarande andel år 2000 var ungefär 40 procent.
Enhetsskolor som omfattar ett stort antal elever har däremot ökat, i synnerhet från och med 2010-talet.
År 2018 fanns det ungefär 550 000 elever inom den grundläggande utbildningen. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos sker det en påtaglig minskning i antalet elever. År 2040 skulle det enligt prognosen finnas ungefär 425 000 elever i grundskoleålder (7–15 år).
