Sett till statistiken går byskolan ingen ljus framtid till mötes. På nyhetsplats i denna tidning beskrivs hur skolornas antal obönhörligt har minskat i Svenskfinland. Trenden är entydig: Grundskolorna blir allt färre. Enligt den nationella prognos som Utbildningsstyrelsen presenterade vid läsårsstarten kan antalet grundskolor rent av komma att närapå halveras före utgången av 2040.
Lägg till en knackig kommunekonomi och beslutsfattare som med ljus och lykta söker efter sparobjekt. Det gör inte utgångsläget lätt för de som vill slå vakt om sin byskola. När det skall sparas är det euro och cent som räknas och då riktas blickarna mot strukturerna.
Det må vara osagt vilken storlek på skolan som är det optimala. Det finns heller inget entydigt svar på den frågan. Storlek är dessutom en dålig mätare, frågeställningen rent av irrelevant. Utgångspunkten och målsättningen bör vara en bra skola helt oberoende av storleken.
När utbildningsanordnarna ser över sitt skolnät är det ändå kostnad per elev som är nyckeltalet. Enheter med många elever tenderar att bli den rådande normen. Den stora ”skolfabriken” upplevs som mest kostnadseffektiv.
Det skulle vara uppfriskande med en diskussion där man frågar sig vilken skolform som passar bäst för vår kommun. Inte hur man effektivast fyller fabriken.
De ekonomiska realiteterna är något som man inte kan vifta bort. Men man skulle hoppas på en lite mer nyanserad diskussion när byskolans framtid är i vågskålen. Visserligen brukar nog argument som har att göra med skolväg, tryggheten i det lilla och byskolans roll i lokalsamhället ventileras men i ärlighetens namn får de aldrig någon större genklang. I slutändan handlar det alltid om pengar. Det skulle vara uppfriskande med en diskussion där man frågar sig vilken skolform som passar bäst för vår kommun. Inte hur man effektivast fyller fabriken.
Ett faktum som man inte kan blunda för i sammanhanget är den låga nativiteten. Elevunderlaget beräknas minska kraftigt de närmaste åren. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer det att finnas 425.000 elever i grundskoleålder 2040. Detta att jämföra med 550.000 elever 2018. Det går inte att driva en skola utan elever.
Med färre skolor och sviktande elevunderlag finns det en risk för att det också får konsekvenser med tanke på lärardimensioneringen. Men också på den punkten finns det utrymme för att tänka progressivt. I stället för att skära ner i antalet lärare kan man slå vakt om att bibehålla små undervisningsgrupper. Ingen vill väl återvända till en tid med gruppstorlekar på närmare 30 elever?
