Många tror kanske att dagens ungdom, som är uppvuxen men mobilen i handen, är mästare på att skilja på fakta och fiktion. Men enligt Thomas Nygren visar studier att de i själva verket har en rätt stark övertro på sin förmåga.
– 80% säger att de är bra på källkritik, men bara 20% är det i själva verket, säger Nygren. Och de som är bäst på digital källkritik är de som inser att det finns sådana som kan det här bättre än jag själv.
Skolans roll – fostra till ödmjukhet
Enligt Thomas Nygren är skolans roll i sammanhanget att fostra till ödmjukhet. Att lära eleverna vilka de trovärdiga kanalerna är och fokusera på dem.
– Man kan inte gå omkring och vara källkritisk precis hela tiden.
Framför allt skall skolan ge en god baskunskap. En bred och god bildning.
– De som har goda baskunskaper i natur och miljö är de som är bäst på att hantera fejk news i klimatdebatten.
Det går att googla fram i stort sett vilken information som helst. Men eleverna måste ha baskunskaper för att kunna googla. Annars kan de inte urskilja vad som är kvalitativt eller vad som bara är populärt.
– De som googlar mest är ofta sämst på att googla, säger Nygren.
All undervisning bör ta avstamp i överenskomna vetenskapliga fundament. Vad vet man med säkerhet? Överenskommet är sådant som är vetenskapligt bevisat. Vad gäller områden där vetenskapen inte är ense och som ofta väcker diskussion tycker Nygren att man inte skall göra ett allt för stort nummer av.
– Konflikterna når eleverna i vilket fall som helst. Lärarna skall ta upp det som aldrig debatteras i media, inte bara det som är omtvistat i media.
Lägerelden finns inte längre
Thomas Nygren påminner också om att manipulation inte är någonting nytt. Människan har i alla tider manipulerat och låtit sig manipuleras. Det som har förändrats är att det så kallade lägereldsfenomenet har fallit bort, dvs vi kan inte längre vara säkra på att folk har läst samma tidning eller sett samma nyhetssändning.
– Men ungdomarna hämtar nog fortfarande sina nyheter från rätt traditionella medier, säger Thomas Nygren.
