Christer Holmlund

Ivrig men ansträngd

För en dryg vecka sedan offentliggjordes den första rektorsbarometern som gjorts i Finland. Barometern har ett mervärde i att den gjorts även i andra länder, vilket gör att vi kan jämföra och granska ledarskap bredare än bara i vårt land. En ny undersökning utförs 2020 och vi kommer att arbeta för att få den översatt till svenska.

Barometerns resultat ger egentligen ingen ny information, men den bekräftar det vi tidigare känt till gällande arbetet som rektor. Arbetsbilden som rektorn inte alltid själv kan påverka, är bred och stundvis ohanterlig.

Generellt sagt är våra rektorer inspirerade och trivs bra med sitt jobb, men det finns många faktorer som tär på orken och motivationen. Nu gäller det att stärka det som är bra samtidigt som vi också bör granska och åtgärda faktorer som tär på inspirationen och motivationen.

Ur rapporten framkommer att rektorsjobbet är splittrat och spretigt. Det blir ofta utmanande att hitta tid för att i lugn och ro kunna utföra arbetsuppgifter som kräver detta. Det handlar också om att acceptera att arbetsuppgifter rektorn tänkt utföra då hen kommer till jobbet på morgonen kan finnas kvar på to do-listan då arbetsdagen enligt den ersatta arbetstiden för dagen håller på att ta slut.

För att en skola ska fungera krävs ett starkt pedagogiskt ledarskap. Det är ramen för det som görs inom utbildningen. Detta är också en garant för lärarnas och elevernas välmående och ork. Tyvärr hamnar det pedagogiska ledarskapet ofta i kläm eftersom rektorer sällan har tillräckligt med tid för den biten. Här behövs en diskussion kring vad vi kan göra för att stöda våra skolledare. En lösning är att införa delat ledarskap där uppgifter och ansvar fördelas så arbetet även känns inspirerande för den som fungerar som biträdande rektor.

Det faktum att ett gott ledarskap är en grund för en god skola är obestridligt. Men våra skolledare står i en ständig korseld där rektorer får kritik då allt inte fungerar enligt till exempel samhället eller en enskild arbetstagare. Jag hoppas vi stannar upp och reflekterar en stund innan vi uttrycker vårt missnöje. Att vi tänker oss in i den situationen rektorn befinner sig i och vilka möjligheter hen har att på riktigt påverka. En rektor kan inte ändra på hur kommunen ger resurser till skolorna, inte på läroplansgrunderna, inte på städningen, inte på hur fastigheten sköts och så vidare. Listan kunde göras hur lång som helst och den förlängs så gott som dagligen.

FSL har som mål att även stärka intressebevakningen för våra rektorer. Genom ett treårigt projekt kommer förbundet i samarbete med OAJ att arbeta ut nya modeller för rektorernas intressebevakning, som stöder rektorerna i det viktiga arbetet de gör.

Cirka 55 procent av rektorerna i ovannämnda barometer säger sig vara ivriga och upplever att de har ett fantastiskt jobb. Vi jobbar vidare mot det självklara målet: en skola där skolledare, lärare, elever och studerande mår bra och levererar!

array(2) { [0]=> int(192) [1]=> int(195) }