Strömmad undervisning är inte läroplansenlig

”Hen är hemma med snorig näsa, kan hen följa med din undervisning via Teams eller Meet?”

En fråga som säkert en och annan av oss fått. Och den gäller förkylda elever lika väl som dem som är i karantän…

Nej, ingen kan förhindras att strömma, även i grundskolan. Men vad är det vi egentligen går med på som lärare? Och vad är det vi egentligen går med på att ansvara för som rektorer?

Knäpper vi på och har utrustning som är tillräckligt bra, så kan eleven följa undervisningen. Därmed har vi frångått läroplanens skrivningar om lärstigar och handledande undervisning och övergått till katederundervisning där eleven lyssnar och lär sig på egen hand.

Under perioder av närundervisning förbereder läraren i grundskolan lektioner som genomförs som seriös, handledande närundervisning. Den typen av lektion är enligt LP 2016 ingen föreläsning, den är en bit av lärande där eleven har rätt till handledning och stöd för lärande. Närundervisning i grundskolan lämpar sig inte som strömmad undervisning i sann föreläsningsanda, dagens undervisning ser inte ut så här.

I panik glömmer vi begrepp som en trygg studiemiljö. En trygg studiemiljö i närundervisningen måste rimligtvis kunna garanteras. Då bör varje elevs mående i klassrummen beaktas. Det finns ingen garanti för att inte en ständig strömning triggar illamåendet i klassrummet för enskild elev. Redan nu vet vi att allt för många elever känner sig otrygga, känner press då de muntligt ska framföra eller uttala sig i klass. En ”kamera på” är mera än bara en kamera på för dessa elever som bär på ett illamående.

Coronaperioden borde rimligtvis generera i ett enormt stort behov av stödundervisning efter att elever varit i karantän eller varit sjuka. Varpå diskussionen borde fokusera på hur lärare ska orka ge all stödundervisning som ska täppa till de färskaste kunskapsluckorna. Eventuellt kunde man tro att lärarfackets uppgift hade varit att påtala behovet av mera resurs för stödundervisning för att täppa till de eventuella luckor som uppstått nu under våren och hösten och hur man på bästa sätt tillgodoser elevers rätt till stödundervisning. Kan bara tänka att någonting gick fel på vägen då fokus i coronadansen nu ligger på strömma-strömma-strömma bort din sura min…

I vårt land har vi närundervisning i grundskolan där elever har rätt till stöd genast då behov uppstår, till exempel stödundervisning eller specialundervisning. Utöver det har vi planerad distansundervisning i de kommuner där smittskyddsmyndighet anser det vara nödvändigt att stänga ner. Då planerar lärare sin undervisning så att den lämpar sig för distansundervisning. Men någon blandning av dessa ska vi inte gå med på. Dessutom ska sjuka elever få vara sjuka. Då ska de inte delta på distans.

Vi måste också tänka framåt. Börjar vi nu erbjuda strömmad undervisning är det svårt att säga om en månad eller två att nu är det slut på den här tjänsten. Vi gräver en grop åt oss själva. Vi ska helt plötsligt räcka till för alla i klassen och de som är hemma av olika orsaker. Hur ska läraren orka? 

Givetvis ska vi vara med och utveckla skolan och undervisningen. Vi ska vara med och kräva resurser och nödvändig fortbildning. Vi ska kräva att begreppen klargörs. Vi måste veta vad vi pratar om när vi har begrepp som strömmad undervisning, distansundervisning och närundervisning. 

Låt oss lägga fokus på grunden. Låt elevers bästa styra. Låt lärarna ge kvalitativt god undervisning som varje elev har rätt att få och som följer läroplanen.  

Linda Felixson

Vice ordförande för FSL, styrelseledamot i OAJ