Ingen hade vid årsskiftet kunna föreställa sig en vår då den globala coronapandemin på bara några månader skulle komma att förändra precis allt, såväl i världsekonomin som i vår vardag. Av alla de samhälleliga restriktioner det fattats beslut om är det nog beslutet om att avbryta närundervisningen som haft mest långtgående följder för familjernas vardag.
Skolan har plötsligt flyttat hem, och det har verkligen konkretiserat skolans betydelse både för samhället, för barnen samt för familjernas vardag. Finlands styrka som utbildningsland syns i hur snabbt vi lyckades sköta övergången till undervisning på distans.
Fast det krävdes hårt arbete av lärarna, rektorerna och kommunerna i hela landet, skapades det nya rutiner och togs i bruk nya metoder och digitala miljöer för undervisning och lärande. I det stora hela har distansundervisningen förlöpt bra enligt de utredningar som gjort bland lärare, yrkesutbildningsanordnarna och studerande på andra stadiet.
Såväl lärare som elever och studerande upplever ändå att arbetsbördan har blivit större, och bland studerande inom yrkesutbildningen svarar hela ⅔ av de studerande att distansundervisningen haft negativ inverkan på studiemotivationen.
Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor.
Det finns även andra orsaker till oro. Redan innan coronaepidemin har vi vetat hur kraftigt elevernas familjebakgrund påverkar läranderesultaten. Under en lång distansundervisningsperiod får föräldrarnas möjligheter att hjälpa och stöda en ännu större roll än normalt, och då ökar även skillnaderna mellan elever och familjer. Trots att elever med behov av speciellt stöd för lärande har rätt till närundervisning, har endast 6 procent av dem deltagit.
Det innebär att en mycket stor mängd elever som normalt får stöd för lärande av utbildade pedagoger och speciallärare under denna vår fått ty sig till stöd på distans och till sina föräldrar.
Om distansundervisningen pågår till slutet av maj, innebär det en sammanlagt fem månader lång period utan kontakt i person mellan lärare och elever. Fem månader är en otroligt lång period, speciellt med tanke på att hela 69 procent av grundskolelärarna i en enkät som OAJ gjort, upplevt att de haft elever som har varit svåra att kontakta eller som man inte fått kontakt med alls.
Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det.
I mest utsatt situation är de barn som har ett annat modersmål än svenska eller finska, och som behöver den sociala omgivning som skolan utgör för att stärka sina språkliga färdigheter. De som är mest utsatta redan färdigt är de som nu drabbats hårdast av corona, och vi är skyldiga dem satsningar på det stöd de kommer att behöva för att ta sig vidare.
Li Andersson
