Inger Damlin

In med mer ”go” i bildningsdebatten!  

De ungas dalande hopp är ett av de starkaste underbetyg samhället kan få. 

Det skrämmer mig att vi i våra skolor har en så hög andel elever och studerande som mår dåligt. Den här utvecklingen är ett tecken på att våra barn och unga inte får det stöd som de behöver i skolan och vi ser hur känslan av hopplöshet allt för ofta tar över. Skolan spelar liksom ingen roll längre, “allt är ju redan kört”.  

Men är det så att ungdomar faktiskt tappat framtidstron, eller är det så att samhället tappat tron på att det går att få till stånd en förbättring? 

Hopplösheten är en förödande faktor på samtliga plan. Politiker och beslutsfattare bär ett viktigt ansvar här. Vi som jobbar inom skola och utbildning behöver konkreta åtgärder och positiva signaler som vi i vårt jobb kan omsätta till hopp bland växande barn och ungdomar. 

Vi pratar allt för lite om våra framtidsvisioner, vi saknar en bildningsdiskussion som är större än mobiltelefoner, läsning och skrivning. Finland ab måste bli bättre på att prata om vad vi vill med vår skola och utbildning i landet. Skolan mår bra i ett samhälle där bildning och utbildning är viktiga och värdesätts, där visionen är tydlig. För branschens attraktionskraft är det här helt avgörande, för vem vill jobba på ett ställe utan en tydlig strategi och plan för hur man ska utvecklas?  

Finns viljan och lusten att lära sig och skapa ser framtiden betydligt ljusare ut. Det är så vi stärker vår demokrati. Utbildningen måste kännas meningsfull, lusten att lära sig måste vara drivkraften framåt. Därför är det är av största vikt att stödsystemet svarar på det behov som finns i klasserna – alla behöver ges förutsättningar för att lyckas. 

Vår rädsla för förändring måste vi skrota, framtiden är redan här och skolans uppdrag är att stå för trygghet, kunskap och välbefinnande. Jag har förmånen att delta i Grundskolans framtidsgrupp, som tillsatts av ministeriet. Det är en grupp med bred representation och ett viktigt uppdrag – forma en framtidsvision för landets grundskola. Hur ser utvecklingsbehovet ut, vilka färdigheter ska utbildningen ge i framtiden? Jag är ödmjukt tacksam över min möjlighet att representera FSL:arnas tankar och åsikter.