Vadå avtalsvår?
Lärarnas tjänste- och arbetskollektivavtal går ut 31.3.2020. Antalet lärare som omfattas av det kommunala tjänste- och kollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA) uppgår till ca 62.000. Största delen av dem jobbar inom den grundläggande utbildningen.
Vad skall det förhandlas om?
I kollektivavtalet definieras de centrala anställningsvillkoren så som lön och arbetstid. Man kommer också överens om hur länge avtalet skall vara i kraft. Det finns ingen automatik så att saker som finns i tidigare avtal skulle följa med till följande.
Vem förhandlar?
Finlands svenska lärarförbund har överfört den centrala förhandlingsrätten till Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. I själva förhandlingarna företräds de kommunalt anställda av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU (på finska JUKO). Olli Luukkainen är ordförande för både OAJ och FOSU.
På andra sidan förhandlingsbordet sitter Kommunarbetsgivarna KT. Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen har den mest framträdande rollen i arbetsgivarorganisationen.
Hur framskrider förhandlingarna?
Avtalsparterna träffades första gången den 14.1.2020. Följande träff är inprickad till den 12.2.2020. Den intensivaste perioden inträffar strax innan avtalet löper ut.
Om man inte har ett nytt avtal då det gamla löper ut går man in i en avtalslös period. Trots att det inte finns ett tjänstekollektivavtal som är i kraft betalas löner ut i normal ordning och man tillämpar det gamla avtalet.
Så länge avtalet är i kraft, dvs fram till den sista mars, råder fred på arbetsmarknaden. Men från och med den 1.4 tillåter lagen stridsåtgärder. Därför har både FSL och OAJ sett över sin organisationsberedskap.
Blir det strejk?
Att lärarfacket ser över sin organisationsberedskap betyder i klartext att man bland annat höjer sin strejkberedskap. Det är OAJ:s fullmäktige som fattar ett eventuellt strejkbeslut. OAJ:s styrelse kan även fatta beslut om konfliktåtgärder om det berör en mindre del (max 5 procent) av medlemskåren. FSL är representerat både i OAJ:s styrelse och fullmäktige.
En strejk är inget självändamål. OAJ:s målsättning är i första hand att nå resultat vid förhandlingsbordet. Men om det inte lyckas är man beredd att ta till konfliktåtgärder.
Under en strejk betalas ingen lön, däremot betalar lärarfacket en strejkersättning till de som strejkar.
Blir det löneförhöjning?
År 2017 infördes det så kallade konkurrenskraftsavtalet som innebar att man skar ner semesterpengen för de offentligt anställda och löneförhöjningarna lades på is. Tanken var att förbättra exportindustrins konkurrenskraft.
Från arbetstagarhåll har man signalerat att tiden för löneförhöjningar nu är inne efter flera magra år. I många branscher löper kollektivavtalen ut. Många följde extra noga med förhandlingarna mellan Industrifacket och Teknologiindustrin. Av tradition har nämligen exportbranschens avtal blivit ett slags måttstock för övriga branscher. Industrifackets avtal ger en löneförhöjning på 3,3 procent under en tvåårsperiod.
Vårdfacket Tehys ordförande Millarikka Rytkönen har gått ut med att deras medlemmar skall ha 1,8 procentenheter mer än den allmänna linjen. Det för att på sikt jämna ut löneskillnaden mellan mans- och kvinnodominerade branscher. OAJ:s Olli Luukkainen har sagt att detsamma i så fall bör gälla även för undervisningssektorn.
KT:s Markku Jalonen säger å sin sida att kommunernas ekonomi har försämrats. Kommunekonomin har historiskt sett aldrig varit sämre, menar Jalonen och antyder att det inte finns utrymme för stora löneförhöjningar.
I det här skedet handlar det långt om retorik och att parterna positionerar sig inför förhandlingarna. Vad utfallet slutligen blir är svårt att sia om. Man brukar säga att ingenting är klart förrän allting är klart.
Blir kiky-timmarna kvar?
Konkurrenskraftsavtalet (kilpailukikysopimus) innebar för de allra flesta finländarna att arbetsåret förlängdes med 24 timmar utan någon ersättning. Dessa så kallade kiky-timmar var en reell lönesänkning och har därför varit en nagel i ögat på arbetstagarorganisationerna.
OAJ:s målsättning är att bli av med kiky-timmarna, alternativt att man får någon form av ersättning om de kvarstår. Från arbetsgivarhåll har man signalerat att timmarna skall bli kvar. Markku Jalonen hävdar att om man slopar kiky-timmarna innebär det att man skulle vara tvungen att anställa 5000 personer inom kommunsektorn.
Arbetsgivarorganisationernas tolkning av konkurrenskraftsavtalet är att det är permanent. Fackförbunden hävdar att konkurrenskraftsavtalet löper ut när tjänstekollektivavtalet löper ut. Inom flera branscher har man lyckats förhandla bort kiky-timmarna. Man kan säga att ju fler som under vårvinterns lopp blir av med timmarna, desto större blir sannolikheten för att det också kommer att ske inom undervisningssektorn.
Hur vet jag vad som händer?
Läraren följer läget på arbetsmarknaden både i papperstidningen och på webben. Du kan kostnadsfritt ladda ner appen Lärarrummet så får du nyheterna direkt i mobilen.
Text: Mattias Fagerholm
Läs också:
Ledare: Dags att säga adjö till kiky-timmarna
