Hur påverkas de kommunala lönerna av exportindustrins avtal?

riku aalto
Riku Aaltos Industrifack nådde ett avtal - som också påverkar kommunsektorns löner.

Den senaste tiden har hela arbetsmarknadsfältet sneglat på Industrifackets ordförande Riku Aalto. Teknologiindustrin tenderar nämligen att sätta löneramarna också för de övriga branscherna. Även inom kommunsektorn har man noga följt med teknologiindustrins avtalsförhandlingar. Löneförhöjningarna i kommunerna påverkas nämligen av exportindustrins avtal.

Kommunsektorns löneförhöjningar knutna till exportindustrin

När kommunsektorn i juni 2022 slöt sitt tjänstekollektivavtal så kom man överens om att löneförhöjningarna 2023 och 2024 skall knytas till exportindustrin. De kommunala löneförhöjningarna har detta år en kostnadseffekt på 1,9 procent, men om det visar sig att exportindustrins löneförhöjningar blir högre än 1,9 skall det också synas i kommunsektorns löner. Teknologiindustrin, den kemiska industrin samt transportbranschen har i avtalet definierats som referensbranscher.

Avtal för teknologi och kemi – kostnadseffekt 7 procent

Nu har både teknologiindustrin och den kemiska industrin nått ett avtal. Inom teknologiindustrin är den allmänna förhöjningen 3,5 procent samt en engångsersättning på 400 euro under år 2023. Under år 2024 är den allmänna förhöjningen 2 procent och utöver detta tillkommer en företagsspecifik pott på 0,5 procent. Inom kemiindustrin är den allmänna förhöjningen 2,2 procent 2023 samt två engångsersättningar på 400 euro. 2024 är den allmänna förhöjningen 3,3 procent samt en företagsspecifik pott på 0,2 procent. Både inom teknologi- samt kemiindustrin uppgår kostnadseffekten till 7 procent.

Effekten för det kommunala avtalet?

Hur kommer detta då att påverka kommunsektorns löner 2023 och 2024? Klart är att exportbranschens löneförhöjningar överstigen 1,9 procent vilket även bör märkas i de kommunala löneförhöjningarna

Det som man redan kunde enas om i somras var att 70 % av den överstigande delen går till allmänna förhöjningar och 30 procent fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

I sommarens uppgörelse slog man också fast att om avtalsparterna inte når samförstånd 28.2.2023 tillsätts en skiljenämnd för att lösa tvisten. Riksförlikningsmannen fungerar som ordförande och nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2023. OAJ:s ordförande Katarina Muro säger att förhandlingar med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT bör inledas omgående.

Dragit ut på tiden

En detalj i sammanhanget är att förhandlingarna inom de tre jämförelsebranscherna har dragit ut på tiden. Teknologiindustrin och den kemiska industrin nådde ett avtal 6.2.2023. Bil- och transportbranschen saknar fortfarande en lösning. Enligt kommunsektorns avtal skall kostnadseffekten i de tre jämförelsebranscherna räknas utgående från ”de kostnadseffekter som man 1.2.2023 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2023”.  

Vid OAJ utgår man ändå från att det inte har någon betydelse att exportbranscherna nådde sin avtalslösning efter den 1.2.2023. Vad det innebär att Bil- och transportbranschen inte har ett avtal är ännu oklart.

KT:s förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas vill i det här skedet inte närmare kommentera situationen.

– Vi speglar läget med huvudavtalsparterna inom februari månad, säger hon.

Text: Mattias Fagerholm