Helsingfors universitet planerar speciallärarutbildning på svenska

IMG_1036 (1)
Planerna att utbilda speciallärare på svenska är långt hunna. Nu kan vi inte fundera längre, säger professor Erika Löfström vid Helsingfors universitet.

Helsingfors universitet har långtgående planer på en svenskspråkig behörighetsgivande speciallärarutbildning. Tanken är att utbildningen skall börja redan hösten 2022. Behovet av speciallärare är stort i södra Finland, vi måste ta tag i den här frågan, säger Erika Löfström vid HU.

Helsingfors universitet utbildar redan lärare inom småbarnspedagogik och ämneslärare på svenska. Klasslärarutbildningen startade hösten 2016 och nu vill man också flytta fram positionerna när det kommer till specialpedagogik.

Planen är att starta en behörighetsgivande speciallärarutbildning. HU har för avsikt att erbjuda 35 studiepoäng i specialpedagogik. Av de som söker till utbildningen förutsätts avklarade grundstudier i specialpedagogik (25 studiepoäng). I och med HU:s utbildning skulle man få de totalt 60 studiepoäng som krävs för att få behörighet.

– Vi kommer i början att ge 35 studiepoäng men förhoppningsvis kan vi förr eller senare erbjuda hela paketet. Vi utreder möjligheterna att också kunna ge grundstudier i specialpedagogik, säger Erika Löfström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Vid HU har man en längre tid varit medveten om behovet av specialpedagogisk kompetens och speciallärare. Det som gjorde att man gick från ord till handling var Gun Oker-Bloms rapport om den finlandssvenska utbildningens särart och utmaningar.

– Vi kom till att vi måste ta tag i den här frågan, det bara måste åtgärdas. Behovet av speciallärare i södra Finland är en stor fråga.

Så Guns rapport fick bägaren att rinna över?

– Vi har tidigare internt diskuterat möjligheten att starta specialpedagogisk utbildning. Så det var inte en ny fråga. Men behovet blir så tydligt i den här rapporten så man kan kanske säga att det var droppen som fick bägaren att rinna över. Och vi tar gärna tag i den här frågan. Det handlar om våra barn och ungdomar, om deras utbildning, välmående och framtidsmöjligheter.

Hur ser behovet ut?

– Behörighetsprocenten för speciallärare varierar mycket i de tvåspråkiga kommunerna och är ställvis så låg som 25 procent, vilket är väldigt lågt. De kommuner som har det väl ställt har en behörighetsgrad på 85 procent. Ingenstans är vi uppe i 90 eller 100 procent.

– I rapporten beskrivs bristen på speciallärare som speciellt alarmerande i huvudstadsregionen. Men också i andra delar av Nyland, till exempel östra i Nyland, är läget oroväckande. Det finns kommuner som helt och hållet saknar speciallärare.

Också den kartläggning över lärarsituationen som FSL lät göra 2019 visar på en stor brist på speciallärare och specialklasslärare i södra Finland.

Det finns ännu vissa frågetecken kring de praktiska arrangemangen och kring finansieringen. Planerna har behandlats i samordningsdelegationen för de svenskspråkiga högskolorna och enligt Löfström även tagits väl emot där. Också Utbildningsstyrelsen och Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har underrättats om planerna.

– Den formella biten ser bra ut och vi kommer nog att gå vidare med det här.

Hur ser finansieringen ut?

– Vi har närmat oss vissa fonder och förhoppningsvis kommer statens motfinansiering oss till hjälp. Så har vi också universitetets egen finansiering. Vår egen personals kompetens kan med fördel utnyttjas i de här studierna.

Vilka signaler har de finlandssvenska fonderna gett?

– Alla känner till Oker-Bloms rapport och i ljuset av den har mottagandet varit väldigt positivt.

Hur förhåller man sig till planerna vid UKM?

– Vi har inte diskuterat finansiering med dem utan närmast utbildningsansvaret. Och vi har rätt att ta ett utbildningsansvar när det gäller specialpedagogiken.

Om allt går enligt planerna kan man ansöka till utbildningen nästa vår. Det är fråga om heltidsstudier på ett år och ca 20 studerande kommer att antas.

Riktar ni er i till yrkesverksamma lärare?

– I princip riktar vi oss till alla som har 25 studiepoäng specialpedagogik.  Men jag kan väl tänka mig att det finns yrkesverksamma lärare som redan har grundstudierna och som gärna skulle ta ytterligare 35 studiepoäng för att få behörighet.

Vilket är intresset för en utbildning av det här slaget?

– Våra studenter frågar ofta om specialpedagogiken, så jag har en fingertoppskänsla av att intresset finns. Och ÅA:s söktryck till specialpedagogiken är ganska högt. Jag förväntar mig motsvarande söktryck här. 

ÅA har ökat volymen när det gäller specialpedagogiken. Räcker inte det?

– Behovet i huvudstadsregionen har funnits länge. Vi behöver en utbildning i södra Finland för att täcka det. Siffrorna talar sitt tydliga språk, säger Erika Löfström.

Läs också:

Ledare: Universiteten måste svara på Svenskfinlands behov