Det nyrenoverade utbildnings- och gymnasiecentret i Pargas, den nya skolbyggnaden i Svartå i Raseborg, Laurentiushuset i Lojo, Monikko i Alberga i Esbo, Nickby hjärta i Sibbo…
Det här är några av de färska skolcentren i Finland där svenska och finska skolor verkar under samma tak och delar på utrymmen.
Enheterna blir fler. I Sjundeå reser sig just nu ett skolcentrum som blir gemensamt för de båda språkgrupperna och i Kyrkslätt planeras ett gymnasiecampus i samma anda.
Svenska och finska skolor under samma tak är inget nytt fenomen, men under det senaste decenniet har de här centren blivit allt fler.
Forskarna Anna Slotte och Tuuli From, som båda specialiserat sig på flerspråkighet i skolmiljöer, håller med om att man kan tala om en trend. Samtidigt säger de att det inte handlar om en utveckling som haft eller har språkpolitiska förtecken.
– Bakom trenden till samlokalisering har det funnits en stark ekonomisk motivering. Också nya syner på lärande och på hur utrymmena ska se ut och hur de används har spelat in, säger Tuuli From och konstaterar att samlokaliseringen påverkats av många olika faktorer som ligger i tiden.
Anna Slotte säger att det överlag är aktuellt med fastigheter som utnyttjas så effektivt som möjligt och att det då kan ses som naturligt att också olika skolor fått gemensamma utrymmen när kommunerna byggt nytt.
Ses inte som hot
Anna Slotte är docent i flerspråkighet vid Åbo Akademi och anställd som universitetslektor vid Helsingfors universitet, där hon leder forskningsprojektet Didia som fokuserar på språköverskridande sammanhang.
Tuuli From, som år 2020 disputerade vid Helsingfors universitet med en avhandling om tvåspråkiga skolmiljöer, är nu projektforskare vid Åbo Akademi och där knuten till ett nytt forskningsprojekt om samlokaliserade skolor som genomförs i samarbete med Jyväskylä universitet (se faktaruta om projekten).
Slotte och From berättar att kunskapen om flerspråkighet i skolmiljön hela tiden växer, inte minst tack vare de erfarenheter som samlokaliseringen ger.
– Forskningen visar att samlokaliseringen inte hotar det svenska språket, då allt organiseras på ett tryggt sätt. Det går att hålla kvar det svenska rummet i de samlokaliserade skolorna. De har blivit mer bekanta och upplevs kanske inte längre som ett hot, säger Tuuli From.
Begreppen viktiga
Forskarna håller med om bedömningen att man i debatten ofta blandat samman flera olika begrepp. Det har hänt att till exempel tvåspråkiga skolor och samlokalisering diskuterats som mer eller mindre synonyma saker.
– Där handlar det om två olika system.
– För att komma vidare i diskussionen måste vi vara noga med begreppen, säger Anna Slotte.
Hon anser att samtalet om flerspråkighet i skolmiljön och två språk vägg i vägg är rätt gott just nu. Det har blivit mindre inflammerat.
Tuuli From är av samma åsikt:
– Fokus har blivit tydligare.
Är samlokaliseringen en bra väg att gå vidare på?
– Här finns absolut goda möjligheter. De samlokaliserade skolorna utgör lämpliga platser att utveckla samarbetet, säger Anna Slotte som hoppas att man i högre grad börjar se ett egenvärde i de här skolorna och inte enbart upplever dem som konsekvenser av ekonomiska realiteter.
Tuuli From konstaterar att det språkpolitiska perspektivet saknas då de samlokaliserade skolorna ligger på ritbordet.
– Jag tycker det är viktigt att granska den potential som finns i de här skolorna. Det finns fortfarande mycket som vi inte vet och som vi måste forska vidare kring.
Intresset ökar
Rent allmänt finns det en allt större nyfikenhet på språköverskridande sammanhang, konstaterar Slotte.
– Läroplanen lyfter fram flerspråkighet också inom skolan på ett positivt sätt. Metodiken har utvecklats och det finns överlag ett ökande intresse mellan svenska och finska skolor att skapa kontakt.
– Utgångspunkten måste förstås vara att man faktiskt vill samarbeta, säger Anna Slotte som likt Tuuli From understryker vikten av att allt arbete bygger på klara strategier och på modeller i vilka alla känner sig trygga.
Det senare gäller inte minst eleverna, poängterar de, och understryker samtidigt betydelsen av att det frigörs resurser för de anställda att genomföra allt jobb.
Outnyttjad potential
Anna Slotte säger att den gällande läroplanen för den grundläggande utbildningen möjliggör en rätt gedigen undervisning på andra språk – målspråk – än skolans egentliga undervisningsspråk. Det kan ske inom omfattande undervisning på två språk, dit det bekanta tidiga fullständiga språkbadet hör, men också som språkberikad undervisning, då mindre än 25 procent av innehållet i ämnena undervisas på målspråket.
– Det här är en möjlighet som kunde utnyttjas mer, säger Anna Slotte och konstaterar att kurserna kan byggas upp på olika sätt, bland annat beroende på den lokala språksituationen.
– Också språkbaden kunde växa, säger hon.
Borde lagen ändras så att den på bredare front skulle öppna för till exempel tvåspråkiga skolor? Anna Slotte svarar att hon i nuläget inte ser något behov av en sådan förändring.
Många olika språk
Den planerade tvåspråkiga nordiska skolan i Helsingfors blir den första i sitt slag i Finland.
– Det är spännande och fräscht att pröva på ett nytt koncept, säger Anna Slotte som också uttrycker ett intresse för att ur ett forskningsperspektiv följa med utvecklingen.
Tuuli From konstaterar att frågan om hur tvåspråkiga skolor fungerar är väldigt komplex och att den omfattar mycket mer än hur skolan fungerar i praktiken.
– Vem riktar sig den nordiska skolan till? Jag hoppas den blir inkluderande.
Anna Slotte påminner om att eleverna i dagens skolvärld representerar många olika hemspråk.
– Jag hoppas att vi ger mer utrymme för flera identiteter och språk. Det finns ingen motstridighet i att uppmuntra till flerspråkighet och samtidigt stärka skolans undervisningsspråk. De facto betonas båda områdena i nuvarande läroplansgrunder.
