Mera samarbete mellan skolorna och de två språkgrupperna, försök med undervisning som utnyttjar fjärruppkoppling och en beredskap att flytta eller stänga skolor ifall elevantalet minskar.
Det här är kärnan i den utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen för åren 2026–2031 som kommunfullmäktige på Kimitoön godkände för kommunen i juni.
Planen, som kommunstyrelsen för sin del klubbade igenom i maj, bygger på den utredning som konsultbyrån Vertikal Ab gjort för Kimitoön och som Läraren skrev om i nr 6 i våras.
I kommunen kom arbetet med utredningen i gång redan innan årsskiftet och under våren har såväl skolor, föräldrar som andra invånare hörts om skolnätet och utbildningen i framtiden.
Flyttar planeras
Utvecklingsplanen används nu som grund för det fortsatta arbetet och i den nämns konkreta åtgärder: År 2025–26 inleds försök med undervisning genom fjärruppkoppling, år 2026–27 flyttar åk 1–4 i Kemiönsaaren keskuskoulu till Amosparkens skola och år 2027–28 flyttar Taalintehtaan koulu till Dalsbruks skola.
Skolorna fortsätter som egna enheter men under samma tak. Flyttarna planeras ett läsår innan de eventuellt förverkligas.
År 2026 fattas möjligen beslut om att åk 7–9 i Dalsbruks skola flyttar till Kimitonejdens skola. Västanfjärds skola granskas då den är på väg att bli en tvålärarskola.
Inte slutligt
Bildningschefen Marjaana Hoikkala säger att planen nu tas i beaktande i beredningen av ärenden i kommunen.
Den utgör ändå inte ett slutligt beslut om nämnda flyttar. Hoikkala som deltog i fullmäktigemötet i juni bedömer att beslutsfattarnas önskan är att avgörandena kring skolnätet ännu ska tas upp i de politiska organen.
Gabriella Byman som är ordförande för Kimitobygdens lärare och till vardags vicerektor för Dalsbruks skola har samma uppfattning: De enskilda skolornas framtid ska ännu behandlas av beslutsfattarna.
Det anser hon är motiverat.
– Det handlar om stora saker, säger hon och nämner att en uttunning av skolnätet kan påverka inflyttningen till skärgården och kommunens södra delar på ett negativt sätt.
Tidtabell ifrågasätts
Bakgrunden till att Kimitoön diskuterar sitt skolnät är det sjunkande elevantalet i kommunen. Det positiva i sammanhanget är att frågan nu dryftats brett och fått fart på invånarna, säger Gabriella Byman.
– Alla är överens om att något måste hända på sikt. Men många undrar varför det är så bråttom. Vi är ännu inte nere i en svacka, säger hon och ser det inte motiverat att med snabb tidtabell nu föra in skolor under samma tak.
– Varför skynda med att flytta klasser från Kemiönsaaren keskuskoulu till Amosparkens skola, då eleverna i Amosparken inte börjat minska i antal? Det är ingen bra start om det börjar med att vara trångt.
Kunde alla elever i åk 7–9 koncentreras till Dalsbruk, i stället för till Kimito centrum som nu är ett förslag i planen? Det är ett lösning som inte alls funnits med, och det har väckt kritik, säger Byman och konstaterar att alla alternativ borde synas.
Hon säger att det i utredningen överlag inte beaktas att det bor barn också på andra öar än Hitis och Rosala.
Lönetillägg
Undervisning med fjärruppkoppling gäller i huvudsak valfria ämnen och elever i de övre klasserna, åk 7–9, säger Marjaana Hoikkala. Hon förklarar att det handlar om ämnen som det kan vara svårt att få ihop tillräckligt stora grupper i och berättar att kommunen redan prövat på sådan undervisning i vissa ämnen.
Gabriella Byman har inga större dubier gentemot en sådan här undervisningsform, så länge det rör sig om enstaka ämnen. Men börjar den gälla flera dagar i veckan så handlar det inte längre om kvalitativ undervisning, säger hon.
– Eleverna behöver också socialt umgänge och social träning.
Användningen av fjärruppkoppling borde också återspeglas i tillägg i lönen, säger Byman och konstaterar att undervisning för en geografiskt uppdelad grupp kräver mer än undervisning i ett och samma klassrum.
