– Om vi bara ser på golv, tak och väggar så får vi en toppmodern skolbyggnad som svarar på alla krav och förväntningar som dagens gymnasiearbete ställer, nu och i framtiden. Det innebär en möjlighet att ägna oss åt smågruppsundervisning, självständiga studier och kunna arbeta över ämnesgränserna. Den moderna tekniken är integrerad i huset och inte påklistrad i efterhand.
Mikael ”Misha” Eriksson är nöjd när han listar de fördelar har ser med det tvåspråkiga gymnasiecampuset som skall stå klart i Kyrkslätt 2025-2026. Men vägen till nya utrymmen har inte varit spikrak. Det hela bottnar i de enorma problem med inomhusluften som man i många år har haft i Winellska skolan, som i dagsläget ligger vägg i vägg med Kyrkslätts gymnasium (KyGy). Nu skall dock hela det svenska skolcentret rivas. I stället skall ett nytt tvåspråkigt skolcampus byggas för 42,5 miljoner. Det så kallade GWP-projektet (Gesterbyn koulu, Winellska skolan och Papinmäen kolu) beräknas stå klart år 2025.
Nära Winellska skolan eller Porkkalan lukio?
Ursprungstanken var att även Kyrkslätts gymnasium skulle finnas i anslutning till grundskolan. Men man landade i ett gemensamt campus med finskspråkiga Porkkalan lukio och Medborgarinstitutet. Därmed flyttar KyGy till Kyrkslätts centrum med gråstenskyrkan från 1200-talet och biblioteket Fyyri från 2020 som närmaste grannar.
– Gymnasiet behöver lite annorlunda utrymmen än grundskolan och så vill vi skapa ett attraktivt campus för de lite äldre ungdomarna. Jag förstår bra att man efter nio år i samma byggnad vill komma till något nytt, säger Tony Björk, kommunstyrelsemedlem (SFP) i Kyrkslätt. Jag ser det här som ett sätt att trygga ett svenskt gymnasium i Kyrkslätt.
– Det är fräscht tänkt. Också om stadieövergången från grundskolan till gymnasiet är viktig så sker det egentliga samarbetet på den nivå som du själv jobbar. Och det finns det förutsättningar för nu, säger Misha Eriksson.
– Naturligtvis ser jag möjligheter för samarbete mellan gymnasierna i själva gymnasieutbildningen. Vi kan till exempel ordna olika projekt, evenemang eller tillämpade gymnasiekurser tillsammans. Säkert kan också våra speciallinjer, företagarlinjen vid Kyrkslätts gymnasium och framtidslinjen vid Porkkalan lukio, hitta olika gemensamma intressen i sin verksamhet, säger Matti Autero, rektor vid Porkkalan lukio.
MBI ger lyft för konst- och färdighetsämnen
En sak som KyGy-rektorn gärna lyfter fram är möjligheten till samarbete med Medborgarinstitutet.
– Jag har enorma förväntningar på vad allt vi kan erbjuda när vi har tillgång deras knowhow, mångsidighet och utrymmen. Det kan innebära ett enormt lyft för tex musiken och bildkonsten.
– Jag jobbade 10 år i Tölö gymnasium med sin bildkonst- och musiklinje och har sett vad ett gymnasium som lockar till sig kreativa ungdomar kan åstadkomma. Det här är ytterligare en möjlighet för våra konstnärliga och musikaliska elever. Tillsammans med Porkkalan lukio har vi en tillräckligt stor massa för att skapa konserter, teatrar och körer. Genom samarbete kan vi göra saker som vi på egen hand inte skulle räcka till för.
Slå vakt om den svenska profilen
Misha Eriksson sticker inte heller under stol med att det också finns utmaningar med ett tvåspråkigt campus. Kyrkslätts gymnasium är med sina 200 elever betydligt mindre än Porkklan lukios ca 600 elever.
– Vi måste vara noga med att vår identitet och profil bevaras. När huset är färdigt måste det finnas en flygel eller avdelning där du känner att det här är Kyrkslätts gymnasium. Det kan inte vara så att allt glider in i varandra. Du skall veta att om du knackar på den här dörren så talas det svenska.
Det är lätt i skilda byggnader men hur går det i ett gemensamt hus?
– Jag tror på arkitektoniska lösningar, till exempel en svensk våning. Man behöver också en klar och uttalad identitet för Kyrkslätts gymnasium som man kan delge de studerande, säger Misha Eriksson.
– Det är självklart att båda gymnasierna skall bevara och utveckla sin egen identitet som en igenkännbar del av campuset. Och båda gymnasierna använder naturligtvis sitt eget språk i undervisningen, säger Matti Autero.
– Det är helt okej med samlokaliserade lösningar om det är ändamålsenligt. Men det måste vara genomtänkt, så att den egna språkgruppens kultur lever vidare. Oplanerade samlokaliseringar kan bli jättetokigt.
– De är fråga om så gamla elever så de har redan en svensk identitet. Inte har det heller varit dramatiskt i till exempel det i tvåspråkiga gymnasiecampuset i Vasa, säger Tony Björk, som till vardags är rektor i grannkommunen Esbo.
