Larsmo uppvisar hög incidens och låg vaccinationstäckning

Carolin Ahlvik-Harju Portrait by Kavilo Photography-82
Carolin Ahlvik-Harju forskar om vaccinationsattityder. Foto: Kavilo Photography

Larsmo kommun uppvisar låg vaccinationstäckning, den saken är klar. Men att det skulle bero på att andelen laestadianer är hög i kommunen stämmer inte, enligt Carolin Ahlvik-Harju, forskare vid Åbo Akademi och engagerad i det treåriga forskningsprojektet VaccAtt som är på slutrakan.

VaccAtt undersöker hur människor förhåller sig till vacciner och vaccinpraxis samt utreder sambanden mellan olika attityder, övertygelser och motiv.

Då projektet höll på att komma i gång råkade det sig så att ett ovaccinerat barn insjuknade i mässling i Larsmo år 2018. Och nu är Larsmo igen på tapeten, som en kommun med låg vaccinationstäckning vad gäller coronavaccin, ett faktum som gäller flera kommuner i Jakobstadsregionen.

Vad beror vaccinmotståndet i regionen på?

– Det egentliga vaccinmotståndet finns hos en mycket liten grupp, 1–2 procent av invånarna, både i den här regionen och i det övriga Finland, säger Ahlvik-Harju.

– Den stora gruppen är de vaccintveksamma, 20 procent har någon gång varit tveksamma till något vaccin, alltså inte alla vacciner nödvändigtvis. Influensavaccin har den sämsta täckningen i hela landet och är låg också i den här regionen. HPV-vaccinet har också mycket lägre täckning i just Larsmo än i övriga Finland.

När det gäller barnvacciner, till exempel MPR-gruppen (mässling, röda hund och påssjuka) uppvisar Larsmo den sämsta täckningen i den här regionen, bland de sämsta i hela Finland.

Vad beror det här på?

– Vi har försökt reda ut det med enkätstudier och djupintervjuer i fem kommuner; Larsmo, Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby. De huvudsakliga orsakerna är: misstro mot hälsovården och myndigheter, att man är mer rädd för biverkningar än för själva sjukdomen

– I den här regionen finns också en stark tradition av alternativa vårdmetoder.

Vaccintveksamhet hör inte till laestadianers trosföreställning

Många tror att detta är vanligt bland laestadianer, eftersom det bor så många laestadianer inom denna region.

– Vår forskning kan emellertid visa att det inte hänger ihop med laestadianismens som tro. Vaccintveksamheten är rätt utbredd bland laestadianer, men det har inte med deras trosföreställningar att göra.  säger Carolin Ahlvik-Harju.

Du är själv teolog. Finns det någonting inom laestadianismen som förklarar en vaccintveksamhet?

– Det gör det nog inte. Laestadianernas Fridsföreningars Förbund i den här regionen har betonat att man skall göra så som myndigheterna rekommenderar.

– Men Larsmo är en liten kommun med stora familjer. Man lever nära varandra och mammorna är hemma länge med barnen. Man ventilerar orosmomenten med likasinnade. Är man tveksam till vacciner diskuterar man hellre med likasinnade än med dem som förespråkar vacciner.

Det finns en risk att diskussionen blir hätsk annars.

– Det har rapporterats om kriser i familjer där man tänker olika, också i den här regionen och också innan coronan var aktuell.

Internationell antivaccinrörelse

Internationellt sett kan man säga att det finns en antivaccinrörelse som sprider uppfattningar om vacciners effektivitet och nödvändighet, detta är de verkliga vaccinmotståndarna.

– Rörelsens arbete är väldigt medvetet och riktar framför allt in sig på småbarnsfamiljer.  Också under coronatiden har vi i Finland sett hur vissa personer riktar sig direkt till barn.

– Men i vårt material från Jakobstadsregionen har vi inte hittat de allra radikalaste åsikterna.

Hur kan man påverka de vaccintveksamma?

– Vi försöker förstå hur människor tänker. Jag tror på det goda samtalets kraft, säger Carolin Ahlvik-Harju.

– Man kan inte gå in för att ändra någons åsikt, men i ett samtal där det finns ömsesidig respekt kan nya tankar födas tror jag.

– Småbarnsföräldrar står idag inför många val som upplevs som moraliskt laddade. Väljer man ”fel” så tror man att man är en dålig förälder.

– Jag har märkt att de som är oroliga för vaccinet känner att hälsovårdspersonalen inte lyssnar till dem.

Genom att lyhört lyssna till den oro som människor upplever och kommunicerar kan man förändra attityderna till vaccinationer.

– Det här gäller inom hälsovården, men varför inte också inom skolväsendet, säger hon.

Ingen vaccinationskampanj i Larsmo

Larsmo har alltså seglat upp som en kommun med synnerligen låg vaccinationstäckning. Incidensen i Larsmo, alltså antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna, är för tillfället närmare 1000 jämfört med 122 för hela landet. Men skolorna skall inte spontant driva en kampanj för vaccinationer, säger bildningschefen i Larsmo, Carola Holm-Palonen.

Hur ser coronasituationen ut i skolorna i Larsmo?

– I Larsmo har samma familj ofta barn både i en lågstadieskola och i högstadieskolan Cronhjelmskolan, berättar bildningschef Carola Holm-Palonen.

Cronhjelmskolan har haft ca 60 elever och några vuxna i karantän den senaste tiden.

– I Näs skola och Holm skola har hela årskurs 2 varit i karantän och i går meddelade rektorn för Näs skola att det nu är årskurs 3 som försätts i karantän liksom några i personalen, berättade Carola Holm-Palonen i fredags.

I några av skolorna är lärarna rätt unga, varför de inte nödvändigtvis hunnit få sin andra vaccination och därigenom försätts i karantän, helt enligt myndigheternas anvisningar.

– I Larsmo följer vi THL:s nationella rekommendationer, vi har inga egna påhitt.

Är du orolig för att smittläget i Larsmo inte än nått sin topp?

– Inom kort skall årskurs 6 börja få sina vaccinationer. Det är skolhälsovården som sköter vaccinationerna. Det är de som kan uppmana eleverna att ta vaccin. Det är känsliga saker som har med integriteten att göra. Vi kan ju inte i skolorna ha en kampanj för vaccinationer och säga att nu skall ni gå och vaccinera er. Då reagerar nog föräldrarna snabbt.

Carola Holm-Palonen har informerat kommunens rektorer om att de inte får göra så.

– Om eleverna frågar kan en lärare säga att hon eller han tycker att det är bra att vaccinera sig och på så sätt sprida en positiv attityd till vaccinet. Men vi skall inte uppmana eleverna att gå och låta vaccinera sig. Skolpersonalen skall hålla låg profil.

Det har förekommit att föräldrar hört av sig och varit upprörda över att det förs vaccinationskampanjer i Cronhjelmskolan. Det visade sig emellertid att det då rörde sig om att skolhälsovårdaren gått runt i klasserna och meddelat att det fortfarande finns en möjlighet att få ett vaccin för dem som inte än har vaccinerats.

WHO tog år 2019 med vaccintveksamhet på listan över de tio största hoten mot global hälsa. Har inte skolan en skyldighet att påtala att det hör till att vaccinera sig?

– Det tycker jag inte. Vi skall inte blanda oss i hälso- och sjukvård. Det är känsliga saker.

– Det finns alltid klickar som ifrågasätter olika saker. Det var uppenbarligen samma klick som motsätter sig vacciner som också motsatte sig att vi skulle bära munskydd i skolan.

Tom Ahlfors

Senaste artiklar