Utvidgningen av läroplikten är en mycket stor utbildningspolitisk reform, och har bland annat av OAJ:s Olli Luukkainen jämförts med införandet av den gemensamma grundskolan. Därför har vi fokuserat på att beredningen ska vara så bred som möjligt, så att alla har möjlighet att delge sina åsikter, synpunkter och frågor redan i lagberedningsskedet.
Den mest centrala orsaken till att regeringen fattat beslut om läropliktsreformen är att man inte längre klarar sig med bara grundskoleutbildning på den finländska arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för personer med enbart grundskoleutbildning har sjunkit stadigt under de senaste tio åren och alla analyser påvisar att det stadiga sjunkandet kommer att fortsätta. För tillfället är endast kring 40% av de som enbart har utbildning på grundskolenivå sysselsatta. I en situation där arbetsmarknaden och samhället förändrats måste vi även vara beredda att förnya vår 100-åriga läroplikt. En examen från andra stadiet måste ses som den nya miniminivå på kunnande som alla behöver för att kunna bygga sig en framtid.
Förlängningen av läroplikten är en viktig framtidsreform, men vid sidan om den gör regeringen även satsningar på att stärka såväl småbarnspedagogiken som grundskolan.
Jag har många gånger blivit tillfrågad om inte pengarna borde ha satsats på grundskolan istället. Frågeställningen är talande för hur svår den ekonomiska situationen varit för den finländska utbildningen under en allt för lång tid. Vi måste kunna tänka “både och”, inte “antingen eller”. Regeringen har lovat ersätta de kostnader som den förlängda läroplikten medför för kommunerna, och har avtalat om finansieringen redan i regeringsförhandlingarna. I år inleds även ett treårigt projekt för att stärka jämlikheten och kvaliteten inom småbarnspedagogiken och grundskolan, för en sammanlagd summa på 300 miljoner. Samtidigt kommer vi att fokusera på strukturella förändringar som stöder samma målsättningar, bland annat genom att utreda möjligheterna att göra jämlikhetsfinansieringen till en del av statsandelssystemet, samt genom att se över hur trestegsstödet fungerar och vilka typer av förändringar som behövs för att stärka specialundervisningen.
Förlängningen av läroplikten är en viktig framtidsreform, men vid sidan om den gör regeringen även satsningar på att stärka såväl småbarnspedagogiken som grundskolan. Runtom i landet talar lärare om att problemen börjar i ett tidigt skede, och att problemen blivit allt mer komplexa. Därför behövs det satsningar såväl på småbarnspedagogiken som på specialundervisningen, minskade gruppstorlekar och förbättrad studerandehälsovård så att alla kan lära sig och delta i samhället.
Li Andersson är undervisningsminister
