Axxell ger yrkesutbildning på andra stadiet på flera nyländska och åboländska orter. Skolan har nio så kallade examenshandledare i vars arbete ingår studiehandledaruppgifter. Emilia Söderlund och Henriette Eriksson jobbar redan nu med åtgärder för att minska studieavbrotten.
Att regeringen tagit initiativ till en utvidgning av läroplikten som riksdagen inom kort skall ta ställning till bottnar i en oro för sysselsättningen av unga. Årligen fortsätter 700 personer av årskullen inte sina studier på andra stadiet efter genomgången grundskola och hela 4000 studerande på andra stadiet avbryter sina studier årligen.
Är avhopp ett bekymmer för Axxell?
– Visst är det ett problem att studerande avbryter sina studier. Det finns olika typer av studieavbrott. Vissa av dem som avbryter har valt att studera något annat eller någon annanstans. Också en studerande som bytt studielinje inom Axxell syns i statistiken som en som avbrutit sina studier, berättar Henriette Eriksson.
– Det är inte ovanligt att studerande byter linje under sitt första studieår, säger Emilia Söderlund.
Till saken hör också att avbrotten är vanligast bland de vuxna studerandena som ju inte skulle beröras av en utvidgad läroplikt.
Orsakerna till de avbrutna studierna är olika för vuxna och för unga studerande.
– Vi har många vuxna studerande och för dem kan de avbrutna studierna förklaras till exempel med flytt från orten eller byte av arbetsplats och övrigt som gör det svårt att kombinera arbete med studier, berättar Henriette.
– För dem är inte avbrutna studier alltid något negativt.
Rätt få unga som avbryter studierna och blir sysslolösa.
Få blir sysslolösa
De unga studerande som avbryter sina studier och blir sysslolösa är egentligen rätt få, säger Emilia och Henriette.
Orsaken kan vara motivationsbrist eller att de inte når upp till godkända studieprestationer. De som studerar inom yrkesutbildningen bör ju ha förutsättningar att klara av ett jobb i branschen. Och det finns studerande som skulle klara sina studier bättre i en specialyrkesskola.
– Vi försöker ju stöda med alla de åtgärder vi har till förfogande, men ibland räcker det inte.
I Svenskfinland är det Optima i Jakobstadsregionen som ansvarar för yrkesutbildning med krävande särskilt stöd. Tyvärr finns ingen motsvarighet i Nyland, säger Emilia Söderlund och Henriette Eriksson.
– Det är inte sagt att nyländska familjer vill skicka sina 16-åriga ungdomar till Österbotten.
Stor frånvaro kan indikera psykisk ohälsa
En annan, litet större grupp som avbryter studierna är de studerande som lider av motivationsbrist och får en stor frånvaro redan i början av studierna. I de fallen kan orsaken stå att finna i psykisk ohälsa och en ångest över att komma till skolan.
– Också i de fallen försöker vi sätta in de stödåtgärder som finns, vi ringer upp dem, försöker göra upp en ny studieplan och kopplar också in studerandevården som inbegriper kurator och hälsovårdare.
– Men det är svårt om vi inte får kontakt med den studerande.
Slutligen får den studerande ett brev där hon eller han uppmanas att ta kontakt med skolan. Om den studerande inte gör det, skrivs den ut. Om personen i fråga är sjukskriven av någon orsak görs ett studieuppehåll.
En lag om utvidgad läroplikt förändrar ju inte situationen märkbart för de ovan beskrivna fallen.
Blir borta och väljer att ta ett jobb
Det gör den däremot för de ungdomar som har antagits till en utbildning på andra stadiet, men som bara blir borta och i stället väljer att jobba eller i värsta fall slå dank.
Då de skrivs ut ur skolan går en anmälan till kommunen och den kommunala uppsökande verksamhetens ungdomsarbetare och ungdomsverkstäder kopplas in och försöker aktivera den unga och försöker handleda henne eller honom tillbaka till utbildningen.
Men om motivationen saknas löper studierna inte nödvändigtvis bättre trots olika åtgärder och då kan en ungdomsverkstad vara ett bättre alternativ.
Framtiden får utvisa om en ungdomsverkstad i framtiden på något sätt kan utgöra en verksamhet som sorterar under läroplikten.
– Ungdomsverkstäder ger ju inte idag någon utbildning som leder till en examen, säger Henriette Eriksson.
Enligt lagförslaget om utvidgad läroplikt tar läroplikten slut när den studerande fyller 18 år eller har fått en examen från andra stadiet. Om lagen godkänns innebär det således att det inte längre är möjligt för en 16-årig person med grundskolebetyg att börja jobba.
Tror ni att alla ungdomar i åldern 16–18 år är kapabla att studera och få en examen på andra stadiet?
– Risken är stor att det i den grupp unga som inte söker sig vidare efter grundskolan finns sådana som inte är kapabla att studera, säger Emilia Söderlund och tillägger att hon antar att det kommer att handla om endast ett fåtal studerande.
Det finns de som några år efter grundskolan och efter en genomgången mognadsprocess återvänder till studierna eftersom arbetslösheten för personer som saknar utbildning på andra stadiet är stor.
Om lagen om utvidgad läroplikt träder i kraft innebär det att dessa ungdomar i framtiden kommer att finnas i bland annat Axxell genast efter grundskolan. Det kan leda till problem om de inte är mottagliga för stödåtgärderna, säger examenshandledarna.
– Den som är svag i studierna men mottaglig för handledning kommer i allmänhet ganska långt, säger Henriette Eriksson.
Text och foto: Tom Ahlfors
