”Vi vill göra klasslärarna till ännu bättre klasslärare”

Ria Heilä-Ylikallio
Klasslärarna skall inte med våld göras till ämneslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio.

Vid Åbo Akademi ser man för tillfället över sin klasslärarutbildning och gör vissa justeringar. Bland annat skall de studerande ges bättre redskap för att vara uttryckligen klasslärare. Det sker genom ett så kallat långt ”klasslärarbiämne” på 60 studiepoäng. Vi vill säkerställa att klasslärarna har beredskap att undervisa grundskolans alla ämnen, säger professor Ria Heilä-Ylikallio, utbildningslinjeansvarig för ÅA:s klasslärarutbildning.

– Vi vill göra klasslärarna till ännu bättre klasslärare. En klasslärare undervisar i flera olika ämnen och kan på ett helt annat sätt än en ämneslärare göra ett ämnesövergripande arbete. Det vill vi också utveckla inom utbildningen.

Specialisera dig i att bli klasslärare

Klasslärarutbildningen omfattar totalt 300 studiepoäng, och huvudämnet är pedagogik (120 sp). De studerande läser ”Grundskolans ämnen och ämneshelheter” som ett långt obligatoriskt biämne (60 sp). Här ges den ämnesmässiga behörigheten i grundskolans ämnen. Men då ämnena är 16 till antalet säger det sig självt att det ofrånkomligt blir lite ytskrap i vissa ämnen. Exempelvis skall historia, samhällskunskap, religion och livsåskådning rymmas in i en kurs på 5 sp.

För att råda bot på detta är tanken att erbjuda ett frivilligt långt ”klasslärarbiämne” där man fördjupar sig i ämnesdidaktiken men också får en beredskap att undervisa ämnesövergripande. 40 studiepoäng finns redan inne i studieutbudet och de resterande 20 är under arbete och planen är att biämnet skall kunna erbjudas nästa läsår.

– I och med studiehelheten blir de studerande bättre på mångfald och på den mångvetenskapliga biten, precis det som en klasslärare skall syssla med, säger Heilä-Ylikallio.

– I praktiken innebär det att man jobbar tematiskt. Ta exempelvis havet som ett tema. I temat kan man plocka in naturvetenskaplig kunskap, men också konst och kultur. Det blir djupare helheter.

Varför är det här inte ett obligatoriskt biämne?

– Det ryms inte in i examen. Vi skulle i så fall inte ha några valfria studier. Så kan vi inte göra, de måste också få välja.

Varför det?

– Vi behöver olika typer av klasslärare. Vi behöver de som tex kan mera musik, engelska och finska. Det som gör det krångligt är att vi skall förse skolorna med allt vad de behöver. De vi utbildar skall inte vara kopior av varandra.

Nina Mård har doktorerat på mångvetenskaplig undervisning. Tillsammans med Pia Sjöblom håller hon i det långa klasslärarbiämnet vid Åbo Akademi. Tidningen Läraren har tidigare presenterat Mårds forskning,

Dubbel behörighet ger högre lön

Nackdelen med det nya biämnet är att man inte får ämnesbehörighet i ett undervisningsämne i årskurs 7-9. Den så kallade dubbla behörigheten ger nämligen klasslärarna högre lön också om de inte skulle undervisa i läroämnet på högstadiet.

– Klasslärarna skall inte med våld göras till ämneslärare. De borde också få specialisera sig i att vara klasslärare. En läkare kan också specialisera sig på allmän medicin, säger Heilä-Ylikallio.

Tycker du att man i för stor utsträckning väljer biämne utgående från lönemässiga grunder?

– En del röstar med fötterna och tänker på pengarna. Men om man ger klasslärare ett lönepåslag för att de läst 60 sp i ett undervisningsämne så tycker jag att de borde få samma lönepåslag för det här biämnet.

Biämnesutbudet vid ÅA har varit föremål för diskussion. Finns där några förändringar?

– Vi vet att vi fortsättningsvis får hålla kvar musik och bild som korta biämnen (25 sp) trots att det är ämnen som annars inte finns inom Åbo Akademi. Det gläder mig för konst- och färdighetsämnena är viktiga för barns utveckling och välbefinnande i åldern 6-13 år.

De klasslärare vi utbildar skall inte vara kopior av varandra, säger professor Ria Heilä-Ylikallio.

Populariserad vetenskap

Professor Sven-Erik Hansén konstaterade i senaste nr av tidningen Läraren att man i tex Sverige och Norge inom lärarutbildningen har satsat på forskning som är praktiknära. Också vid ÅA har man gjort ansträngningar för att föra den pedagogiska forskningen närmare skolan.

Inom ramen för magistersstudierna skall de studerande skriva en avhandling (30 sp) och utöver detta skall de ta en kurs där de populariserar sin avhandling. De studerande skall göra en videopitch eller en podd där de på tre minuter presenterar avhandlingen.

– Tanken är att fältet lättare skall hitta till och se vad de studerande har skrivit avhandlingar om. De studerande skall bli bättre på att berätta om sina avhandlingar. Det är ett sätt för dem att marknadsföra sig själva, säger Ria Heilä-Ylikallio

Magisteravhandlingarna presenteras på: https://blogs2.abo.fi/magisteravhandlingariskolsamfundet/

Läs också:

De studerande välkomnar långt klasslärarbiämne