– Jag tycker att det låter jättebra att det blir mer klasslärarrelaterat. Vi skall bli klasslärare och då har vi ju inte bara ett ämne, utan i stort sett alla ämnen, säger Lövholm.
– Jag har saknat att kunna gå på djupet i de läroämnen som är lite mer krävande och där man måste läsa in sig.
Vid sidan av att man i det nya biämnet går djupare in i de enskilda läroämnena betonas också ämnesövergripande helheter.
– Det diskuteras mycket inom utbildningen och under praktiken blir det en självklarhet att jobba mer ämnesövergripande. I min avslutande praktik hade jag temat hållbar energi som skulle sträcka sig över flera läroämnen.
Vilket är intresset för ett långt klasslärarbiämne?
– Jag tror nog att det finns ett intresse, för många har svårt att välja biämne. Man har kanske inte ett visst ämne som tilltalar en, och man testar något och konstaterar att det här inte var min grej. Så är man tillbaka i ruta ett. Här ges möjligheten att fördjupa sig i flera ämnen samtidigt.
– Folk har varit positivt inställda till de moduler som har kommit till. Men ibland har det varit problem att studerande att välja modulerna. Om det är få deltagare blir diskussionen i gruppen inte så bra.
Vilka biämnen är det som lockar?
-Hälsokunskap och specialpedagogik hörde till de populäraste när jag valde biämne. En bidragande orsak är att de går att ta i Vasa och många vill inte flytta till Åbo för att studera.
Dubbel behörighet ger högre lön. Hur mycket påverkar det valen av långa biämnen?
– Det styr nog ganska långt. Det är inte är så billigt att leva i det här samhället och det är klart att man siktar på högre lön med tanke på att finansiera sin framtid. Det skulle vara synd om klasslärar-biämnet inte gav högre lön.
Popularisera vetenskap
Marie Lövholm är femte årets klasslärarstuderande och det innebär att hon är i startgroparna att skriva sin magistersavhandling. När den är klar ingår ett moment där hon kortfattat skall pitcha sina slutsatser.
– Det en god tanke, det är bra att lära att sälja sina arbeten och idéer. Men för mig som inte har någon erfarenhet av det ännu känns det lite jobbigt. Det är kanske annorlunda sedan när jag har gradun klar.
Är du nöjd med din utbildning?
– Utbildningen har utvecklats sedan jag gick första och andra året. Man tar responsen från de studerande på allvar och förnyar sig. Det är positivt.
– Närundervisningen, när vi har gjort saker praktiskt, har varit bra. Till exempel gymnastiken och när vi har gjort olika experiment i fysiken och kemin. Det minns man bäst.
– Praktiken har stärkt en och man har vågat fara ut och vikariera.
Vikarielista i FSLF-regi
På tal om att vikariera. Till en följd av pandemin har vikariebristen i de finlandssvenska skolorna blivit påtagligt. FSLF har beslutat att dra sitt strå till stacken och man har nyligen skapat en vikarielista. Tanken är att lärarstuderande kan anmäla sitt intresse för att vikariera och listan sprids sedan av FSLF över hela Svenskfinland. Efter bara två dagar hade man samlat över 50 namn.
– I och med pandemin är många studerande på sina hemorter och följer med undervisningen via Zoom. Och har man inte så många kurser kan man kanske hoppa in och vikariera någon dag, säger Marie Lövholm.
