Varje mobbningsfall är ett för mycket

Visserligen har mobbningen minskat under 2000-talet i synnerhet inom årskurserna 8-9, men det förekommer ändå i oroväckande hög grad, konstaterar undervisningsminister Jussi Saramo (VF).

Och nu vill regeringen få bukt på gisslet med ett åtgärdsprogram som involverar Social- och hälsovårdsministeriet, Inrikesministeriet, Justitieministeriet och givetvis även Undervisnings- och kulturministeriet. Man angriper med andra ord problemet på bred front.

– Skolan kan inte ensam korrigera allt, säger Saramo.

Utökade befogenheter för undervisningspersonal

På den 14-punktslista som undervisningsministern presenterade finns bland annat ett förslag om att se över lagstiftningen så att rektorerna skulle få utökade befogenheter. Tanken är att göra preciseringar i lagen om grundläggande utbildning.

– Det skall möjliggöra att man effektivare och vid rätt tidpunkt kan ingripa, säger Saramo.

I lagförordningen av idag framgår det att det är läraren som besluter om kvarsittning, att avlägsna en elev från klassrummet och ge arbetsuppgifter efter skoldagen. Den rätten vill man nu även skriva in för rektorn.

– Enligt lagen om grundläggande utbildning har också rektorn rätt att avlägsna en elev som stör eller äventyrar säkerheten. Men den rätten tillfaller rektorn först då eleven vägrar följa lärarens direktiv, förtydligar regeringssekreterarare Kirsi Lamberg vid Undervisningens- och kulturministeriet.

Förvägras rätt till undervisning i två dagar

Skolorna föreslås även få rätt att förvägra en mobbare rätt att delta i undervisningen under två dagar. I dagsläget är formuleringen att eleven kan förvägras undervisning högst den återstående arbetsdagen. OAJ har förespråkat en möjlighet att stänga av eleven från undervisning i tre dagar.

Enligt Jussi Saramo handlar de två dagarna i praktiken om att eleven förvägras undervisning under den dag som mobbningsincidenten sker och att elevvården tar vid under dag två.

I dagsläget har rektorn befogenhet att förvägra eleven undervisning och på den punkten planeras inga förändringar.

Dubbelbestraffning

Samtidigt utvärderas också det så kallade förbudet mot dubbelbestraffning, enligt vilket skolans interna disciplinära förfaranden inte kan överlappa de straffrättsliga påföljderna.

I praktiken kan det till exempel innebära att man i skolan inte kan vidta disciplinära åtgärder för våldsbrott om det samtidigt behandlas i en rättsinstans.

– Det innebär att skolan inte har tillräckligt med verktyg för att garantera en trygg skolmiljö för alla då man inte kan använda de medel som lagen ger rätt till. Risken är också den motsatta, dvs att elevens beteende inte får straffrättsliga påföljder om man i skolan redan har vidtagit disciplinära åtgärder, säger Saramo.

De aktuella lagförändringarna skall behandlas i riksdagen i höst.

Resurser?

Vad åtgärdsprogrammet innebär i kostnadsväg är mer eller mindre omöjligt att säga menar minister Saramo. Han konstaterar att kostnaderna fördelas på många olika förvaltningsområden. Exempelvis har polisens resurser utökats och Saramo uppmanar skolorna att ha en låg tröskel vad gäller att närma sig polisen eller barnskyddet i svåra fall.

Undervisningsministern påminner också om att regeringen har skjutit till ca 1,3 miljarder euro till kommunerna och att en bindande elevdimensionering inom elevvården bör ge fler vuxna i skolan.

– Största delen av programmet kan förverkligas inom ramen för nuvarande resurser, säger Jussi Saramo.

Så skall mobbningen stävjas

Här är regeringens åtgärdsförslag:

Elevernas emotionella färdigheter och förmåga till interaktion skall förstärkas genom ett utvecklingsprogram inom småbarnspedagogiken.

Lagstiftningen uppdateras bland annat så att rektorns befogenheter förtydligas och att en elev kan förvägras undervisning i två dagar.

Inom den grundläggande utbildningen skall eleverna engageras i skolgemenskapen. Det skall minska frånvaron och minska risken för avbrutna studier.

De närmaste tre åren skall man satsa på fortbildning av utbildningspersonal.

En webbplats med konkreta mobbningsförebyggande råd skall byggas upp.

För att främja säkerhetskulturen inom den grundläggande utbildningen startas ett utvecklings- och forskningsprojekt som skall ge skolorna goda verksamhetsmodeller.

Sjukhusundervisningen skall utvecklas, bland annat så att det finns fler platser.

Nationella centret för utbildningsutvärdering skall bli ett organ som utvärderar verksamheten.

Den så kallade ankarverksamheten skall intensifieras. Ankarverksamheten ska gälla alla polisinrättningar. I ett ankarteam deltar polisen, en socialarbetare, en psykiatrisk sjukskötare och en ungdomsarbetare. Också undervisningspersonal kan ingå i teamet.

Trenden till gängbildning skall brytas genom positiv gruppbildning.

Gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning preciseras så att lärare och rektor har en skyldighet att anmäla mobbningsfall under skolvägen som kommit till deras kännedom.