Gun Oker-Blom presenterade nyligen sin rapport om det finlandssvenska utbildningsfältet särdrag och utmaningar. I regeringsprogrammet slogs det fast att en helhetsbild över den finlandssvenska utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskoleväsendet, behövs. I rapporten listar Oker-Blom 62 åtgärdsförslag. Många frågor som skaver i den finlandssvenska utbildningsvärlden har identifierats redan tidigare.
– Tyvärr är problemen bekanta och det är ett tecken på att kraftigare åtgärder behövs. De försvinner inte av sig själv, säger Jussi Saramo (VF).
Svenskt undervisningsmaterial håller inte måttet
I rapporten lyfts bland annat ett återkommande dilemma fram, nämligen det snäva utbudet av svenskt undervisningsmaterial.
– Det är egentligen fråga om ett marknadsproblem. De som producerar läromedel upplever tydligen att den svenska marknaden är för liten. Det finns säkert frågor där marknaden sköter saker och ting bättre än den offentlig sektorn, men i frågor som är centrala måste samhället ta en roll om marknaden inte klarar av att sköta det.
Så någon form av stöd från statsmakten är att vänta här?
– Givetvis krävs resurser, vilket vi för tillfället inte har för ändamålet. Men det är klart att vi måste gräva fram pengar de närmaste åren.
– Digitaliseringen är inte lösningen på problemet, men det kan kanske vara en del av jakten på en lösning. Mycket kan vi säkert också lära av de övriga nordiska länderna.
Personalbristen det största problemet
Undervisningsminister Jussi Saramo säger att ett mycket mer svårtacklat problem än utbudet på läromedel är personalbristen inom undervisningssektorn.
– På finsk håll har vi kunnat underlätta problematiken genom att utöka antalet studieplatser. Men på den svenska sidan har problemet varit att det är för få sökande till de befintliga platserna. Frågan om hur man kan göra arbetet attraktivt är central.
– Lönen ligger inte på politikernas bord. Men man måste se till att arbetsförhållandena är goda och att lönesättningen är lockande. Det måste finnas tillräckliga resurser.
Lönen är inte politikernas bord, men nog den kommunala ekonomin. Och det har ju betydelse.
– Det är sant. Också lokalpolitikerna har påverkningsmöjligheter, som till exempel när det fanns en kartell i huvudstadsregionen som förhindrade en löneutveckling bland lärarna inom småbarnspedagogik.
Samma på svenska funkar inte
Något som gör bristen på personal påtaglig är den aktuella bindande elevdimensioneringen för skolpsykologer och kuratorer. Det råder nämligen brist på personal inom båda yrkeskategorierna, inte bara på svenskt håll.
I samma veva som dimensioneringen införs ses också behörighetskraven över. Här finns finlandssvenska särdrag som gör att man inte kan skapa behörighetskrav med utgångspunkt i det finska. De som studerar utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi är exempelvis behöriga som skolpsykologer, men någon motsvarande utbildning finns inte på finskt håll.
– Det finlandssvenska utbildningsfältet är en del av det finska, men man måste också hela tiden se på det som en skild helhet. De svenska utmaningarna ser annorlunda ut. Inget beslut kan fattas utan att man specifikt kollat vad det betyder för den svenska sidan.
Inget beslut kan fattas utan att man specifikt kollat vad det betyder för den svenska sidan.
Elev- och studiehandledarutbildning – vem betalar?
I Svenskfinland har man länge tampats med en brist på behöriga elev- och studiehandledare. En ljusning är i sikte på den punkten då Åbo Akademi inleder en behörighetsgivade utbildning hösten 2021. Det sker med hjälp av ett stöd på 150.000 euro av Svenska kulturfonden. Behovet av elevhandledare förväntas öka i och med den utvidgade läroplikten. Med tanke på att det utökade behovet bottnar i en nationell reform kan man fråga sig om det inte är Undervisnings- och kulturministeriet som borde stå för finansieringen.
– Frågan hör egentligen till ministerkollegan Annika Saarikko, säger Saramo. Men på ett allmänt plan är jag av den åsikten att all utbildning som vårt samhälle förutsätter, så som svensk elev- och studiehandledning, borde vara finansierad med skattemedel. På sikt hoppas jag att vi får det här skattefinansierat.
Svensk röst på UKM
Gun Oker-Blom konstaterar i sin rapport att det ofta finns brist på data om det finlandssvenska utbildningsfältet och att den svenska rösten inte alltid hörs på Undervisningsministeriet. Den kritiken har man tagit till sig.
– På ministeriet får vi en svensk ansvarsperson, som skall se till att de svenska behoven tas i beaktande. Redan under detta år skall det synas i verksamhet.
Coronans efterdyningar – stöd behövs
Coronan håller alltjämt Finland i ett stramt grepp, men förhoppningen är att man småningom skall kunna återgå till en skolvardag som i allt större utsträckning består av närundervisning. Trots att andelen smittade har ökat också i de yngre åldersgrupperna så smittas oftast barnen av vuxna utanför skolan.
– I Finland har skolorna, i motsats till många andra länder, varit trygga. Lärarna i de områden där smittläget har varit värst, sticker inte ut i vår coronastatistik.
– Vi kan inte låta ungdomarna spola ner sin utbildning, på grund av coronan. I tilläggsbudgeten beviljades 17,5 miljoner i stöd för barn och unga. Så det skall vara möjligt att till exempel ge närundervisning i små grupper.
Undervisningsministern ser det som självklart att det behövs pengar också nästa år för att lappa de kunskapsluckor som uppstått.
– Jag kommer i vårens budgetförhandlingar att föra fram ett förslag om ett stödpaket för eftervården, säger Jussi Saramo.
Läs också:
Gun Oker-Blom: Våra styrkor är våra utmaningar
Nu är det klart – ÅA utbildar elev- och studiehandledare i höst
