Svensk tjänsteman på Undervisningsministeriet efterlyses

UKM
En tjänsteman som ansvarar för det svenska blir verklighet vid UKM. Foto: Mattias Fagerholm

Finlands svenska lärarförbund FSL vill att man tillsätter en svensk tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriet. Ansvarsområdet skall vara den svenskspråkiga utbildningen från småbarnspedagogik till högskola. Detta för att garantera att den finlandssvenska utbildningens särdrag beaktas då utbildningen i Finland utvecklas. Det framhåller FSL i sitt utlåtande av den utbildningspolitiska redogörelsen.

Den utbildningspolitiska redogörelsen skall staka ut en utbildningsvision med sikte på år 2040. I redogörelsen framgår bland annat att man vill höja andelen barn som deltar i småbandpedagogiken till nordisk toppnivå, vilket i praktiken innebär ett deltagande på närapå 100 procent. Inom den grundläggande utbildningen skall inlärningsresultaten igen återfinnas i den internationella toppen. Alla skall få en andra stadiets utbildning och över 50 procent av årsklasserna skall ha en högskoleutbildning.

Redogörelsen har nyligen varit på utlåtanderunda och både FSL och OAJ har haft möjligheten att ge sina synpunkter.

FSL: Lika förutsättningar på svenska

FSL slår i sitt utlåtande ett slag för en jämlik och kvalitativ lärstig på svenska. För att kunna garantera detta behövs enligt FSL omedelbara åtgärder för att rätta till bristen på behöriga lärare, satsningar på lärarutbildningen och fortbildningsinsatser för att utveckla de finlandssvenska lärarnas kunnande. För att bättre kunna prognostisera lärarbehovet flaggar FSL för ett lärarregister.

I redogörelsen betonas att om hela befolkningen har en högklassig grundläggande kompetensnivå så har Finland förutsättningar för att nå framgång. FSL förutsätter att särskild uppmärksamhet fästs vid hur denna vision kan förverkligas för den svenskspråkiga befolkningens del. FSL påminner att det finns svenskspråkiga skolor i finskspråkiga kommuner så som Tavastehus, Lahtis och Kervo. Där saknas strukturer i form av administrationen på svenska. Hur kan dessa skolor genom en positiv diskriminering stödas? Hur görs det attraktivt för kommunerna att utveckla den svenskspråkiga skolan, vill FSL veta.

Haltande finansiering

FSL efterlyser i sitt utlåtande klara riktlinjer för hur finansieringen av småbarnspedagogik, utbildning och forskning skall höjas under följande tioårsperiod. Satsningar inom utbildningssektorn är att betrakta som en investering som innebär en förbättrad konkurrenskraft, framhåller FSL.

Också Undervisningssektorns fackorganisation OAJ konstaterar i sitt utlåtande att målsättningarna i den utbildningspolitiska redogörelsen är hedervärda men att finansieringen haltar.

– Det räcker inte att man säger att inlärningsresultaten skall tillbaka till internationell toppnivå. Trenden bryts inte genom att man säger det högt. Man borde till exempel öka på undervisningsmängden. Vi kunde ha fler lektioner inom den grundläggande utbildningen. En lärardimensionering skulle i praktiken innebära mindre undervisningsgrupper. OAJ för också fram en dimensionering beträffande förmännen, dvs att en förman maximalt skulle ha 20 medarbetare, säger OAJ:s utvecklingschef Jakko Salo

– Partierna borde förbinda sig vid att öka finansieringen för utbildningen. Det saknas nu. Finland borde satsa på utbildningen i samma utsträckning som de övriga nordiska länderna.

Jaakko Salo, utvecklingschef vid OAJ, vill se ett utökat timantal inom den grundläggande utbildningen. Foto: Mattias Fagerholm

Håll pengarna kvar i skolan trots sjunkande nativitet

Både FSL och OAJ vill alltså se tydligare linjedragningar visavi finansieringen. Jaakko Salo välkomnar formuleringen i redogörelsen som antyder att då åldersklasserna minskar så skall statsandelarna till kommunerna ändå inte minska. Men han vill se en tydligare och mer bindande skrivning på den punkten.

Borde lärarna inom småbarnspedagogik bli magistrar?

För att nå de rätt ambitiösa mål som stakas ut i redogörelsen kommer lärarnas kompetens att vara i nyckelposition. OAJ är därför inte beredd att tumma på behörighetskraven, tvärt om talar man i vissa fall för att skärpa dem.

– Vi kräver att utbildningen för lärarna inom småbarnspedagogik blir på magisternivå. Högre utbildning ger kvalitet. När det gäller lärare inom småbarnspedagogik är branschens attraktionskraft ett problem. Man har ökat på utbildningsplatserna men det finns inte tillräckligt med sökande. Utbildningens nivå är har betydelse för attraktionskraften, säger Salo.

Förmännen bortglömda

OAJ kritiserar redogörelsen för att man helt och hållet har glömt bort förmännen och deras betydelse för att nå målen.

– Det är en stor brist, säger Jakko Salo. Det nämns inte med ett ord.

Läs också:

Ledartext: Samma nivå som i övriga Norden ett minimum

Text: Mattias Fagerholm