”Språköarna skulle behöva en egen svensk undervisningschef”

Ihalainen Karin
Ingen trodde att man skulle kunna starta en svensk skola i Lahtis, säger Karin Ihalainen. Idag har skolan över 150 elever

Målsättningen är välmående och växande språköar, samt att nya språköar skall uppstå. Så beskriver Karin Ihalainen i korthet bakgrunden till att Uppdrag språköar skapades. Projektet ser ut att få en fortsättning, men med ny huvudman.

Hösten 2021 tog sig Karin Ihalainen an projektledaruppdraget för Uppdrag språköar. Projektettiden löper ut i sommar men får av allt att döma en treårig fortsättning. Dock så att projektet flyttar från Kommunförbundet till nätverket Svenska nu.

Ihalainen, som själv är tjänstledig från rektorsjobbet vid den svenska skolan i Lahtis, gläder sig åt att språköarna även framöver ser ut att få det stöd de är i behov av.

– Den största utmaningen med att vara en liten svensk enhet i en finsk förvaltning är att man lätt faller mellan stolarna eller helt och hållet glöms bort. Man känner inte alltid till vad den svenska skolan behöver, säger Ihalainen.

– Frågan är hurudana strukturer vi kan jobba fram? Språköarna skulle egentligen behöva en egen svensk undervisningschef.

Under projektets gång har språköarna tampats med en mängd utmaningar, allt från brist på ändamålsenliga utrymmen till nedläggningshot. Till exempel såg det illa ut för den svenska skolan i Kervo då grannkommunen Tusby satsat ett tvåspråkigt skolcampus och avsikten var att hänvisa de svenskspråkiga Kervoeleverna dit. Den hotbilden har ändå kunnat avvärjas. I Vichtis har man lyckats få en egen rektor i samband med att skolan flyttar till ett tvåspråkigt skolcampus och i Tavastehus jobbar man för att kunna förlänga den svenska skolstigen som i dagsläget slutar vid årskurs sex och eleverna hänvisas efter det till Tammerfors.

– Man tolkar ibland lagen onödigt snävt och ser inte alltid den svenska utbildningsstigen som en resurs.

En central målsättning för Uppdrag språköar är att framöver försöka verka för att kommunerna skall få ett förhöjt statsstöd för de svenskspråkiga eleverna, vilket man inte får idag.

– Det skulle vara en viktig gest gentemot de finskspråkiga kommunerna som satsar på svenskspråkig utbildning, säger Karin Ihalainen.

Rektorerna på språköarna borde få en lägre usk

Vid FSL är man väl medveten om de utmaningar som finns i de finlandssvenska språköarna, inte minst när det kommer till rektorernas arbetsbild.

– En språkörektor står ensam utan svensk förvaltning och administration. Rektorn bör marknadsföra skolan, har ett utmanande rekryteringsarbete och flera uppgifter som är mera omfattande eller mera utmanande jämfört med en rektor på en svensk- eller tvåspråkig ort, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund.

På vilket sätt jobbar FSL för att underlätta deras situation?

– Under våren kommer vi att arbeta för att man i lokala diskussioner med arbetsgivaren ska få en lägre undervisningsskyldighet för språkörektorerna. Målsättningen är att de skall få mera tid att leda sin skola. Här får vi lite draghjälp från OAJ eftersom vi lokalt rör oss utanför FSL:s egna vatten, men på tjänstemannanivå löper samarbetet bra.

– Vi jobbar med att skapa en förståelse för språkörektorns jobb och därför har vi beskrivit uppdraget för huvudförtroendemännen i de kommuner som har språköar. Förhoppningen är att det ska bli klart varför det är motiverat att se över undervisningsskyldigheten

Jens Mattfolk flaggar för en lägre undervisningsskyldighet för språköarnas rektorer.

Mattfolk konstaterar att ett högre VAS-tillägg för rektorerna också är en möjlighet. Med tanke på arbetsbilden är det inte speciellt svårt att motivera.

– Grovjobbet görs av huvudförtroendemännen. Lokala justeringspotter är på väg och det ska förhandlas i alla kommuner i vår. Jag hoppas att man då skall nå förbättringar för den enskilda språkörektorn, säger Jens Mattfolk.