Kuokkala skola – en svensk oas i Jyväskylä

IMG_4806
När man bor i Jyväskylä är det en lottovinst att få jobba på svenska, säger Gun-Britt Lindberg-Juutilainen och Ann-Sofie Sivelä vid Kuokkala svenska skola.

Mitt inne i finska Kuokkalan yhtenäiskoulu i Jyväskylä finns en liten svensk ö, Kuokkala svenska skola. Det är en finlandssvensk grundskola som upprätthålls av fyra tusenkonstnärer till lärare.

Kuokkalan yhtenäiskoulu är ett skolkomplex med omkring 1000 elever i helfinska Jyväskylä. Fast ordet ”helfinska” är inte helt korrekt i sammanhanget. För Kuokkala svenska skola utgör en självständig enhet i den finska skolan.

Skolan har fyra lärare, två klasslärare och två ämneslärare. På fyra lärare håller man alltså en grundskola rullande. Detta läsår har skolan 32 elever.

Gun-Britt Lindberg-Juutilainen är klasslärare för åk 1-3 och fungerar också som skolans rektor. Det är inte ett helt lätt pussel som hon skall lägga för att få undervisningen att fungera.

– Det är tufft för lärarna, säger hon. Man kan inte vara för pedantisk, då tröttar man ut sig själv, säger hon.

– Du har bildkonst men alla elever i årskurserna 1 till 6 samtidigt, så nog är det ju annorlunda jämfört med en vanlig skola, säger Ann-Sofie Sivelä som är klasslärare för åk 4-6.

Två lärare delar på undervisningen i högstadiet

Den ena av högstadielärarna sköter i huvudsak högstadiets läsämnen. Hon har en svensk lärarutbildning i bagaget vilket är en fördel i sammanhanget. Utbildningen är nämligen aningen bredare än den finska ämneslärarutbildningen.

Den andra ämnesläraren är behörig i matematik, fysik och kemi. Hon är duktig på språk, så hon sköter också undervisningen i engelska.

Hur är det att jobba så här?

– Vi trivs bra men inte kommer man lätt undan, säger Gun-Britt.

– Det finns också fördelar. Undervisningsgrupperna är små så man har tid för varje elev, säger Ann-Sofie.

Gun-Britt Lindberg-Juutilainen och Ann-Sofie Sivelä trivs bra men konstaterar att jobbet är krävande.

En del av undervisningen sker på finska

Delvis är eleverna också integrerade i finska undervisningsgrupper. Årkurserna 1-9 har musik på finska och från och med åk 3 är slöjden på finska. Det samma gäller också de valbara ämnena. Långt sker alltså undervisningen i konst- och färdighetsämnena på finska men gymnastiken är på svenska. Gun-Britt Lindberg-Juutilainen är nämligen också utbildad gymnastiklärare.

– På högstadiet är kanske andelen undervisning på finska aningen för hög. Men det här är realiteterna vi jobbar med i Jyväskylä, säger hon.

Ett bekymmer i skolan är specialundervisningen. Speciallärar- och assistentresursen är snålt tilltagen och det är inte heller alla gånger lätt att hitta personal.

– Vissa år har vi varit helt utan speciallärare, säger Ann-Sofie.

Det är ingen självklarhet att våra elever kan svenska. Det kräver jättemycket jobb och är något vi bekymrar oss för, säger lärarna vid Kuokkala svenska skola.

Startade som föräldrainitiativ

Den svenska skolverksamheten i Jyväskylä startade år 2003. Gun-Britt Lindberg-Juutilainen började jobba 2005 och har med andra ord varit med om att bygga upp verksamheten i stort sett från dag ett.

– Det hela började som ett föräldrainitiativ. Utan det hade staden inte startat någon svensk skola. Föräldraaktiviteten är a och o, de har jobbat stenhårt, säger hon.

Sedan 2018 är Kuokkala svenska skola en självständig kommunal skola. Före det levde man i ett slags gråzon. Lagen känner som bekant inte till tvåspråkiga skolor.

– Nu är det ordning och reda och allt är lagenligt, säger Gun-Britt.

Elevunderlaget avgörande

Framtiden för skolan ser ljus ut. Men helt avgörande är givetvis elevunderlaget. Det har de senaste åren legat rätt stabilt på omkring 30 elever. I hela Mellersta Finland bor endast omkring 400 svenskspråkiga.

– Prognosen ser positiv ut, det svenska dagiset har bra med barn, säger Gun-Britt.

– Folk som flyttar hit och har svenskan i familjen vill ofta gärna hålla kvar språket.

Det svenskspråkiga daghemmet i Jyväskylä har de senaste åren haft en lite hackig verksamhet. Dagiset har nämligen ofta tvingats flytta och kastats från ställe till ställe men har överlevt turbulensen till trots. Nu är en ljusning i sikte då ett nytt dagis byggs intill skolan, vilket givetvis öppnar för synergieffekter. Bygget skall stå klart hösten 2023.

Finns det några hotbilder för skolan?

– Det skulle vara om vi inte får tillräckligt med elever, men just nu ser det bra ut. Och det känns tryggare nu än för fem år sedan när vi bara var en ”flytande klass”. Det bryter man inte upp i första hand, säger Ann-Sofie Sivelä.

Text och foto: Mattias Fagerholm