Så borde framtidens läsordning se ut

läseordning webb
Framhäv sådana egenskaper som en maskin inte klarar av, säger futurist Perttu Pölönen,

Vilka färdigheter gör dig framgångsrik i en värld som ständigt förändras? Vilka färdigheter borde läras ut i skolan så att eleverna skall klara sig i framtiden? Vilka kunskaper kommer att bli värdefulla? Hur borde framtidens läsordning se ut?

Det veckoschema som futurist Perttu Pölönen ritar upp skiljer sig markant från den läsordning vi är vana vid att hänger på kylskåpet. Han framhäver sådana egenskaper som maskiner inte klarar av att göra såsom improvisationsförmåga, medkänsla, etik, moral, passion, kreativitet, anpassningsförmåga och nyfikenhet.

Perttu Pölönen gav nyligen ut boken Tulevaisuuden lukujärjestys (Framtidens läsordning). Pölönen kan vid sidan av futurist och författare titulera sig kompositör och uppfinnare. Han har valts till en av de 35 mest lovande unga innovatörerna i Europa. Han ser mjuka värden, så som kärlek och mänsklighet, som våra främsta trumfkort i den teknologiska revolutionen vi är mitt inne i.

Från muskel till huvud till hjärta

Perttu Pölönen tar avstamp i jordbrukssamhället när han beskrivet det förändrade arbetslivet. Då var det styrka, muskelkraft, som var avgörande för att man skulle klara sig. Men den industriella revolutionen flyttade fokus från musklerna till hjärnan. Maskinerna var kraftigare än musklerna och tog över och ersatte människan. Sedan följde informationsrevolutionen. Fabriksarbetarna blev kontorsarbetare.

-Maskiner gör saker bättre än vi – de gör inga fel. Vi har alltid kämpat mot teknologin, men vi har alltid förlorat, säger Pölönen.

Och nu står vi inför nästa revolution. Den humana revolutionen. Då flyttas fokus från hjärnan till hjärtat. Då är det tidigare trumfkortet kunskap inte längre vad arbetsmarknaden behöver, utan framtidens arbetstagare är kreativa problemlösare. Vi skiftar från hjärna till hjärta.

– Nu utbildar vi för hjärnan, säger Pölönen. Men all kunskap finns på Google, och allt som finns på Google minskar därmed i värde att lära ut.

Vi har alltid kämpat mot teknologin, och alltid förlorat, säger Perttu Pölönen. Foto: Mattias Fagerholm

Hur skiljer vi oss från maskinerna?

Vi skall inte utveckla de sidor som maskiner ändå troligtvis kommer att göra bättre än vi. Isället skall vi enligt Pölönen satsa på sådant som maskiner inte klarar av att göra. Vad kan vi göra som ingen algoritm klarar av? När det gäller fakta har vi ingen chans, men talar vi exempelvis om social kontext eller historisk bakgrund är vi än så länge överlägsna.

– En maskin har ingen passion eller känsla, säger Pölönen. Vi skall utveckla sådant som är svårt att mäta, tex kreativitet.

En maskin har ingen passion eller känsla.

Människans förmåga att läsa in omgivningen kommer att bli värdefull. På frågan vilken Finland huvudstad är kan en dator lätt ge ett svar. Men frågar man efter Finlands viktigaste stad blir kontexten av betydelse. Är det Helsingfors i egenskap av ekonomisk motor? Är det Åbo med hänvisning till en historisk bakgrund? Eller är det Uleåborg med sin teknologiindustri som har ett värde med tanke på framtiden. Svaret är inte svartvitt och vållar därmed bekymmer för en dator.

Förändras skolan i takt med förändrade behov?

I en snabbt föränderlig värld och med en oviss framtid är det svårt att sia om vilka färdigheter som är värdefulla framöver.

– Filosofi och konstnärliga ämne, kastar Pölönen fram. Det ger färdigheter som gäller livet ur. Om du specialiserar dig och världen förändras så har du alla ägg i samma korg.

Perttu Pölönen slår alltså ett slag för sådana färdigheter som inte kan googlas fram eller sådant som en maskin inte klarar av att göra. Det skulle innebära ett veckoschema av en helt ny karaktär och också en förändrad lärarroll.

– Att hjälpa eleverna att hitta sin passion och att stöda självförtroendet är skolans viktigaste uppgifter, slår Pölönen fast.

Att hjälpa eleverna att hitta sin passion och att stöda självförtroendet är skolans viktigaste uppgifter.

Hur förändras då lärarens jobb? Också här gäller det att se till de styrkor som en maskin inte har.

– Teknologin kan till exempel inte ersätta samhörigheten i en klass.

Vad kan jag ge dig som du inte kan få av en maskin? Det är framtidens tusendollarsfråga och svaret på det definierar vårt framtida värde.

– Idag värderas du utgående från hur mycket information du har i ditt huvud. I framtiden på basis av hur stort hjärta du har.

Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström