Klasslärarnas arbetsbild har förändrats under de senaste åren. Arbetsmängden har ökat och tidsbristen vuxit. Samtidigt har förväntningarna på lärarna skruvats upp – från skolans sida, bland eleverna och från föräldrahåll.
Det här klarläggs i en magisteravhandling i pedagogik som Agda Bredenberg och Oliver Engblom lade fram vid Åbo Akademi i våras och som handlar om hur klasslärare i Svenskfinland uppfattar sin arbetsbild och hur de tycker att den förändrats.
Flera utredningar visar att klasslärarna i Finland är mer stressade och utmattade än tidigare, och frågan har allmänt diskuterats en hel del. Det är bakgrunden till att Bredenberg och Engblom valde just den här frågan – de ville för egen del ta reda på hur det förhåller sig.
– Klasslärarnas arbete är omfattande. Många säger att det stundtals känns tungt, konstaterar Oliver Engblom om resultatet i avhandlingen.
– Arbetsmängden har ökat överlag. Det är högre tempo, mera föräldrakontakter, större krav, säger Agda Bredenberg.
Många frågor
Sju personer har intervjuats för avhandlingen. Det handlar om yrkesverksamma klasslärare som har minst tio års arbetserfarenhet. Eftersom syftet med avhandlingen var att få ett grepp om hur arbetet blivit annorlunda ville Bredenberg och Engblom uttryckligen höra personer som har ett längre perspektiv på yrket.
Informanterna kommer från fyra olika skolor i Åboland och de har helt anonymiserats i avhandlingen. Under intervjuerna fick de besvara en mängd frågor om hur de uppfattar sin arbetsbild, vilka förväntningar de upplever att ställs på dem och hurdan utveckling de anser att behövs för en hållbar arbetsbild.
Som metod har använts fenomenografi, vilket betyder att informanterna berättar hur de uppfattar förhållandena i sitt arbete.
Stora förväntningar
De intervjuade lärarna upplever bland annat att planeringen inte längre får den tid den borde få, då arbetsuppgifterna ökar. Läroplanen hör till de saker som kräver mer och mer. Också eleverna och föräldrarna har blivit mer krävande.
– Föräldrarna har större insikt i skolan och därför är de mer involverade, säger Agda Bredenberg.
– För många lärare kan det vara svårt att navigera bland alla förväntningar. Hela arbetsbilden kan kännas diffus, vilket på sikt kan leda till en ohållbar situation, konstaterar Oliver Engblom.
Kollegerna är A och O
Stöd av kollegerna hör till de faktorer som de intervjuade lyfter fram som viktiga för att arbetet ska fungera i längden. Bredenberg och Engblom säger att arbetsgemenskapen och framför allt ledarskapet är centrala i sammanhanget.
– Kollegialt samarbete är viktigt, att man får stöd av andra och inte blir lämnad ensam. Det är också viktigt med ett stabilt ledarskap, en rektor som är lyhörd, säger Oliver Engblom.
Informanterna konstaterar att erfarenhet kommer väl till pass i jobbet och en del av dem undrar hur nybakade klasslärare ska klara sig i branschen så som den ser ut nu.
Hur väl förbereds studerandena riktigt på den verklighet som råder i skolorna? Det finns saker som kunde förbättras, konstaterar Bredenberg och Engblom och säger att det borde ingå mer specialpedagogik i utbildningen.
– Det skulle också vara bra med mera praktiskt, till exempel att man övar att hålla ett föräldramöte, säger Agda Bredenberg.
Oliver Engblom säger att det finns en del inslag i skolvardagen som kan komma som en överraskning för nya lärare.
Lärde sig mycket
Överlag är de båda färska pedagogie magistrarna ändå väldigt nöjda med utbildningen och de trivdes bra med sina studier. Men har resultatet i avhandlingen gjort dem försiktigare att träda in som lärare?
– Jag har fått en bättre bild av hur lärarjobbet ser ut och jag är också bättre förberedd nu. Lärare som arbetat länge har massor att ge och jag har lärt mig mycket under arbetets gång. Avhandlingen har inte fått mig bort från banan, säger Oliver Engblom och berättar att han anställts som klasslärare i Åbo.
Agda Bredenberg tycker också att arbetet med avhandlingen var både givande och lärorikt. När den här intervjun görs i juni är hon ändå tveksam inför själva yrkesvalet.
– Jag har länge varit osäker på om jag vill jobba som lärare, säger hon och berättar att det samma gäller för ganska många av medstuderandena.
– Det är lite skrämmande att slängas in i det här. Men jag känner att jag i alla fall ska testa på läraryrket.
”Världens bästa”
Oliver Engblom säger att han under arbetets gång slogs av hur positiv inställning informanterna hade till yrket, oaktat alla förändringar.
– Så gott som alla sade att trots att lärararbetet kan kännas tungt, så är det världens bästa jobb.
