I samband med ett författarbesök i Sunnanbergs skola i Pargas fick Eva Höglund berätta litet om sitt författarskap för eleverna i åk 5–6, och de fick ställa frågor till henne.
Paketmysteriet och Den farliga lasten, så heter de två böckerna om de fyra kompisdeckarna Andrea, Markus, Elise och Erik som Eva Höglund har skrivit. Den tredje boken är hon än så länge förtegen om, men den är på gång.
Som en del av projektet En författare till varje skola, som administreras av Läscentrum och stöds av Konstsamfundet och Kulturfonden.
En författare till varje skola är ett projekt som erbjuder skolor runtom i Svenskfinland förmånliga författarbesök. Barn- och ungdomsförfattare turnerar veckovis i olika regioner.
Projektet har som mål att trygga och stöda barns och ungdomars läsintresse på ett jämlikt sätt. En författare till varje skola utmanar kommunerna att delta med en självriskdel på 1 euro/elev till författarturnéer. Programmet består av barn- och ungdomsförfattares skolbesök. Författarna berättar om sina böcker, diskuterar med eleverna och talar om läsning i allmänhet och sina egna läs-och skrivupplevelser, till exempel om hur man bygger upp en berättelse. Skolorna som deltar förbinder sig att läsa in sig på någon bok författaren skrivit före besöket. De ska också förbereda frågor och ge respons efteråt.
Så har eleverna i Sunnanbergs skola i Pargas gjort. De har börjat med Den farliga lasten och högläst den i klassen. Dessutom har eleverna läst parvis och ibland självständigt. För att hinna läsa boken klart tills Evas besök har eleverna också läst ett kapitel varje dag i boken som läxa hemma.
De har också förberett frågor som de nu passar på att ställa författaren själv.
Hur länge tar det att skriva en bok, blir första frågan.
Det varierar mycket, blir svaret.
När Eva började skriva sin första bok, Paketmysteriet, var hennes egna barn i den ålder de här eleverna i Pargas nu är, 11–12 år.
Det tog länge för den boken att bli en bok. Det arrangerades en barnbokstävling som jag deltog i, efter att ha suttit en hel sommar och skrivit boken. Jag vann ju inte och fick inget pris.
Några månader senare öppnade Eva sin textfil på datorn och tyckte att hon inte kunde lämna de fyra kompisdeckarna i sticket, varpå hon skickade in sin text till några förlag och ett av dem nappade, Scriptum.
Efter det tog det nästan två år innan boken kom ut.
Sedan kliade i fingrarna för att få veta vad de fyra tar sig till härnäst och den andra boken var ett faktum.
Hur mycket får du betalt?
– Om en av mina böcker i bokhandeln kostar 25 euro så får jag några futtiga euro, skrattar Eva.
– Men jag kan också få stipendier som kompensation för den tid jag sätter ner på att skriva böckerna.
För varje bok som lånas på biblioteket får också författaren en liten slant, berättar Eva.
Det framkommer också att Eva själv varit på alla de platser hon berättar om i böckerna.
Men om någon skurk jobbar i en affär, så vill jag inte skriva ut affärens riktiga namn, säger hon.
Så blir det Evas tur att ställa frågor och hon börjar med att fråga om böckerna är tillräckligt spännande, eller kanske för spännande. Det visar sig att de är på en lämplig nivå.
Eva hör sig också för om vilken sorts brott som eleverna i Sunnanbergs skola kunde tänka sig att läsa om.
– Ni får gärna skicka tips via er lärare.
Ett par tips får hon ändå på ort och ställe.
– Kanske om någon kaveri hade gjort ett brott…
Bra idé. Och:
– Det är kanske litet mycket, men ett mord…
Text och foto: Tom Ahlfors
