Lärarna har dock förberett sina elever på att det snabbt kan bli fråga om distansundervisning igen.
I skolan händer det att fyra årskurser har undervisning tillsammans, i samma utrymme.
– Vi kan inte alltid ha eleverna skilt, eftersom vi inte har vuxna som övervakar dem.
– Men åk 1–2 har inte blandats med åk 5–6. Därför uppträder åk 1–2 med sånger, åk 3–4 med antingen luciatåg eller något annat och åk 5–6 med ett julskådespel, berättar Hanna.
Det blir Hannas första fest i Svartå skola. Hela hösten har Hanna varit medveten om att julfesten blir annorlunda i år. Också föräldramötena har hållits på distans, så alla har varit inställda på det.
– Jag saknar nog föräldrakontakten. Som ny lärare och rektor hade jag gärna träffat alla, säger Hanna och berättar att hon är klasslärare för åk 4–6 och till de elevernas föräldrar ringde hon och pratade per telefon.
Julfesten äger rum på skolgården den sista skoldagen för höstterminen och som scen fungerar trappan upp till huvudingången.
– Tyvärr får inga föräldrar delta, säger Hanna.
– I ett skede tänkte vi att de nog kan delta, men nu har coronaläget har förvärrats igen, så vi vågar inte ta risken, inte ens utomhus.
Programmet filmas dock så att föräldrarna kan se det senare.
Efter julfesten blir det traditionell betygsutdelning och något läckert att äta i form av nybakt.
Också skolans luciatåg som arrangeras av åk 3–4 sker utomhus, utan föräldrar. Publiken består av skolans elever plus barnen i det daghem som finns i samband med skolhuset.
Folk tar det ganska bra och har förståelse för situationen. Undantagstillstånd kräver undantagsåtgärder.
– Alla skolor i Raseborg följer samma direktiv. Dessutom vill ju ingen bli smittad till jul, säger Hanna.
Hur kändes det ur coronasynpunkt att komma från en stor skola i Grankulla till en mycket litet på landet i Svartå?
– Lugnare. Vi är ju färre barn och familjer och en mindre personal. Å andra sidan är tillvaron skör i en så här liten skola. Blir en av oss lärare smittad sitter väl alla i karantän.
– Vi försöker hålla avstånd och sköta handhygienen. Vi äter i tre olika matturer. Men vi har inte skilda rastområden, så som vissa andra skolor har.
Till den undervisande personalen hör förutom Hanna och hennes kollega en timlärare i huvudsyssla och en speciallärare, som är på plats en dag i veckan.
Om ett par år finns det här skolhuset inte längre kvar. Ett skolcentrum skall om två år uppföras på en tomt i närheten och kommer att inhysa den svenska och den finska skolan, båda daghemmen och ungdomsgården.
Hur känns det att om två år börja jobba under samma tak som den finskspråkiga skolan?
– Det är en positiv utmaning. Det var faktiskt en av orsakerna till att jag sökte det här jobbet.
Den nya byggnadens ritningar var redan färdiga då Hanna började jobba i Svartå skola, men tillsammans med sin kollega i den finskspråkiga skolan kan hon nu planera inredning och verksamhet. Exempelvis lärarrummet blir gemensamt, liksom också matsalen och mattiderna.
– Vi sitter regelbundet tillsammans med daghemsföreståndarna och planerar, vilket är mycket givande.
I Svartå är eleverna antingen svenskspråkiga eller finskspråkiga, förutom de tvåspråkiga som finns.
– Vi jobbar för att få kulturerna att mötas, säger Hanna.
Text och foto: Tom Ahlfors
