Hon fixade kunskapslyftet

Raija Ikonen_fridalonnroos-10
Raija Ikonen, årets rektor 2020, på seminariet Den finlandssvenska utbildningsvägens framtid.

Kunskapsresultaten i botten, elever som inte klarade grundskolan och gängkriminaliteten bakom skolknuten. Det var utgångspunkten när Raija Ikonen började som rektor vid Enbacksskolan i Stockholmsförorten Tensta. Idag ligger eleverna kunskapsresultat en god bit över riksmedeltalet. Nyckeln till framgång stavas stärkta relationer, bättre feedbackkultur och höjda förväntningar på eleverna.

Vad händer när en 16-åring slutar grundskolan? Rektor Raija Ikonen svarar själv på sin fråga: De kriminella gängen rekryterar dem. Det mönstret ville Ikonen bryta. Enbacksskolan har vad man kunde kalla ett utmanande elevunderlag i ett utsatt Stockholmsområde. 84 procent av eleverna har utländsk bakgrund och när hon tillträdde som rektor för 11 år sedan var kunskapsresultaten svaga. Attityden ”I Tensta kan man inte lyckas” hade etsat sig in i skolans väggar.

-Det ska man inte tro på, säger Ikonen.

Sakta men säkert har man på skolan tvättat bort den stämpeln och nu är devisen snarare ”Alla elever kan lyckas”. Man måste tro att det är möjligt slår Ikonen fast, och idag kan skolan luta sig mot nationella jämförelser som visar att det är så också i praktiken.

I Skolverkets så kallade SALSA-statistik uppvisar nämligen Enbacksskolan häpnadsväckande resultat. SALSA är en statistisk modell där man vill synliggöra faktorer som har betydelse för exempelvis betygen, men som skolan inte har möjlighet att påverka.

-Vi har i många år slagit våra förväntade värden, säger Ikonen.

I de nationella jämförelserna har skolan klättrat över det nationella genomsnittet och ligger nu också över snittet i Stockholm, som i sin tur ligger ett snäpp över riksmedeltalet.

Framgångsreceptet?

Vad är då hemligheten bakom solskenshistorian? Raija Ikonen talar om viken av en tydlig organisation och att ha fokus på det centrala, kunskapsinhämtningen.

-Många har synpunkter på vad skolan borde göra, men de åsikterna behandlas ganska styvmoderligt av mig, skrattar Ikonen.

Skolan har 420 elever från förskola till årskurs nio. Eleverna delas in i grupper på upp till 48 elever, som tre lärare samt fritidspersonalen har hand om.

-Lärarna organiserar eleverna utgående från deras behov.

Fokus ligger på kunskapsresultaten. Eleverna testas fyra gånger per år och utgående från det lägger man vid behov om schema och resurser inom lärarlaget.

-Du måste veta var du står, annars famlar du i mörkret. Man kan inte sätta en organisation i augusti som håller till juni, vidhåller Ikonen.

Relationer, förväntningar och feedback

Raija Ikonen lyfter ytterligare fram tre nyckelfaktorer som har bidragit till man att ha lyckats på Enbacksskolan: Goda relationer, höga förväntningar och feedbackkulturen. Vid skolan försöker man vårda lärarnas relation till eleverna, bland annat genom att fråga de studerande hur de ser på både undervisningen och skolmiljön mer allmänt.

-Eleverna måste vara delaktiga. Det bästa sättet att få veta om ett utvecklingsprojekt har slagit rot är att studera klasserna och intervjua eleverna.

Ett exempel på där eleverna har gjorts delaktiga är när man jobbade med ljudmiljön i skolan. Eleverna gjorde mätningar och utarbetade utgående från det ett åtgärdsprogram.

Feedbackkulturen som Ikonen betonar handlar om kollegialt lärande. Med det trelärarsystem man har får lärarna återkommande stöd och feedback av sina kolleger.

-Personalens kompetens har ökat. Den egna verksamheten är en viktig källa till kunskap.

Trägen vinner

Ikonen återknyter ännu till de elever som inte klarade grundskolan och löpte risk för att slukas upp av de kriminella gängen. En lyckad skolgång är den viktigaste hälsofrämjande faktorn och också den viktigaste faktorn att hålla eleverna borta från kriminalitet, påminner hon. Men det kräver uthållighet.

-Håll i, håll ut och jobba tillsammans, uppmanar Raija Ikonen.

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos / SFV