– Nej, det får de inte, instämmer Udd.
Maria Udd välkomnar tidningen Läraren till sin skola strax innan skolstarten. Norra Paipis skola, grundad 1910, har inkommande läsår 46 elever fördelade på tre basundervisningsgrupper. Förutom de tre klasslärarna har skolan även en ambulerande speciallärare och timlärare.
Svagt skolspråk äter av stödresursen
En överväldigande majoritet av eleverna kommer från helfinska Träskända. De facto är bara sju elever från den egna byn. Att Norra Paipis fångar upp de svenskspråkiga eleverna i Träskända är ingen nyhet. Däremot kan det komma att bli ändring på den punkten. Träskända överväger att säga upp avtalet med Sibbo och i stället styra de svenska eleverna till den svenska skolan i Tusby. Men detta läsår har Maria eleverna från Träskända i sin skola, vilket är glädjande med tanke på skolans fortlevnad. Men det för också med sig en del utmaningar. För också om eleverna på pappret är svenskspråkiga så är de flesta i praktiken mer eller mindre helt finskspråkiga.
– Elever med en svag svenska påverkar stödbehovet jättemycket. Barnen har rätt till stöd i sitt skolspråk men hur gör vi det i praktiken om de inte riktigt har något skolspråk. Hur mycket stöd ska vi ge i det fallet? Många elever har en väldigt svag svenska och det äter av det gruppspecifika stödet. Det tycker jag inte att det borde få göra.
Hur har ni löst det?
– För de yngsta eleverna har vi till exempel haft en klubb i svenska. Eleverna har läst på svenska och haft ordpyssel och korsord av olika slag. Det har fungerat rätt bra.
Specialklasserna lyser med sin frånvaro i små skolor
Att ett svagt skolspråk påverkar stödbehovet är inte kopplat till skolans storlek. Men FSL:s kartläggning visar att i synnerhet de små finlandssvenska skolorna har kommit i kläm i stödreformen. I detta avseende avses skolor med färre än 100 elever. Enligt FSL:s enkät saknas nästan helt och hållet specialklasser i de här skolorna. Det trots att 21 procent av eleverna har ett beslut som berättigar till undervisning i liten grupp.
– Elever som har behov av mer stöd än det som ges i grupp har rätt till så kallat elevspecifikt stöd i liten grupp av en specialklasslärare. I endast 32 procent av de mindre skolorna finns en specialklasslärare, vilket innebär att en majoritet av eleverna inte undervisas av en lärare med rätt behörighet, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
Också Maria Udd saknar en specialklasslärare. Om en elev ska få elevspecifikt stöd i liten grupp måste hen förpassas till grannskolan Kyrkoby skola.
– Föräldrarna är inte så glada för skolresan blir ganska lång. Vi har också elever som har gått över till smågruppsundervisning på finska. Systemet med att ha en liten klass i en annan skola är oflexibelt, säger hon.
– Systemet är helt klart uppbyggt utgående från större skolor där det finns omkring 150 elever. Där har du kanske en specialklasslärare som inte har en fast grupp utan kan ta de timmar som behövs. Det skulle vara det bästa. Men alla skolor ser inte ut så.
Trots det rätt blygsamma elevantalet i Norra Paipis skola skulle det rent av finnas underlag för en specialklasslärare.
– Nästan, vi har många elever som är på gränsen, säger Udd.
Pengarna når inte klassrummen
Också det finska lärarfacket OAJ har kartlagt hur lärarna upplever stödreformen. Enligt en enkät, som också skickats till finlandssvenska respondenter, når inte alltid de pengar som avsatts för stödreformen klassrummen. Regeringen har satsat omkring 100 miljoner euro på reformen men i kartläggningen uppgav 64 procent av rektorerna att resurserna hade ökat medan en tredjedel svarade att de inte gjort det. I många kommuner genomförs alltså stödreformen med samma resurser som tidigare, regeringens insats till trots. I över hälften av de mindre skolorna upplever man att resurserna för att ordna stödet inte har ökat sedan reformen trädde i kraft.
– I våras när jag fick min resurs till det gruppspecifika stödet konstaterade jag att det här inte räcker. Någonstans hittades då timmar för oss. Men det krävdes lite påtryckning, säger Maria Udd.
I Norra Paipis skola har man en ambulerande speciallärare som ger åtta veckotimmar specialundervisning och från och med detta läsår kan hen även gå in som kompanjonlärare fyra veckotimmar. I princip är det senare stödet för lärande i ett nötskal i skolan.
Elevspecifika beslut under sten
Enligt OAJ:s kartläggning haltar det elevspecifika stödet. 51 procent av lärarna anser att beslut om elevspecifikt stöd inte fattas utifrån barnens faktiska behov. En fjärdedel av FSL:s skolledare i små skolor uppger att beslut om att en elev ska få elevspecifikt stöd bromsas på grund av ekonomiska orsaker. Maria Udd är benägen att hålla med.
– Nog är besluten under sten, säger hon.
– Kommunerna utnyttjar inte de extra resurser man har fått för att förverkliga stödreformen i enlighet med lagens intention. Det här försätter eleverna i en ojämlik situation, säger Inger Damlin.
Utåtagerande elever faller mellan stolarna
Maria Udd pekar också på en annan problematik med stödreformen. Hon konstaterar att elever som inte direkt har inlärningssvårigheter utan andra problem, exempelvis utåtagerande elever, inte alls beaktas i det nya stödsystemet.
– De passar inte in i det nya stödsystemet.
Vilket är då botemedlet? Vad behövs för att man bättre ska kunna ta de små skolornas behov i beaktande? På den punkten är Maria Udd synnerligen tydlig.
– Pengar! Så att vi kan anställa personal.
FSL:s enkät:
- Skickades till 150 skolledare inom den grundläggande utbildningen.
- Sammanlagt 40 respondenter besvarade enkäten.
- Specialklasser saknas nästan helt och hållet i små skolor trots att 21 procent av eleverna har beslut som skulle berättiga till undervisning i liten grupp.
- I 32 procent av de små skolorna finns en specialklasslärare. En skola med mindre än 100 elever definieras som liten.
OAJ:s enkät:
- Enkäten skickades till nästan 5000 OAJ och FSL-medlemmar.
- Totala antalet svar: 1421
- 36 procent av rektorerna anser att resurserna för stödet inte har ökat.
- 51 procent av lärarna anser att beslut om elevspecifikt stöd inte fattas utgående från elevens faktiska behov.
Text och foto: Mattias Fagerholm
