Vem är Pocke Wikström?
– För tillfället är jag förbundssekreterare vid Finlands svenska lärarförbund. Jag är utbildad lärare, filosofie magister med finska och filosofi som undervisningsämnen. Jag har jobbat som lärare i finska och också haft kurser i filosofi. Mitt första lärarjobb var i Mariehamn, därefter har jag jobbat i Åbo, Kimito och Karis. 2011 anställdes jag som ombud vid FSL och blev senare förbundssekreterare.
Hur ser din fackliga bakgrund ut?
– Jag anslöt mig till FSL, min första lärarförening var Ålands lärarförening. Efter det har jag hört till Kimito lärarförening, Åbo lärarförening och nu är jag medlem i Raseborgs lärarförening.
2002 blev Pocke Wikström tillfrågad om han hade intresse av att bli förtroendeman i Karis, som fackombuden kallades på den tiden.
– Varför inte, tänkte jag. Kanske hade den dåvarande huvudförtroendemannen Jan-Erik Till uppfattat att jag har någon egenskap som skulle passa bra för det uppdraget. Efter någon period blev jag huvudförtroendeman i Karis och samtidigt ordförande för den lokala OAJ-föreningen, en så kallad C-förening som samlade både finska och svenska lärare inom småbarnspedagogik, grundskolan och andra stadiet samt medborgarinstitut och folkhögskolor.
– Senare bildades staden Raseborg och jag blev huvudförtroendeman. Medlemsantalet var så stort så jag blev friställd från all undervisning och skötte det fackliga uppdraget på heltid. Det var intressant att följa med hur en nybildad stad började fungera då Ekenäs, Karis och Pojo slogs ihop och de olika kulturerna skulle fungera tillsammans.
Staden var inte rik och efter en tid blev det samarbetsförhandlingar som resulterade i permitteringar.
– Det var en tuff men lärorik tid, berättar Pocke Wikström.
Från den posten rekryterades Pocke till FSL.
Varför vill du bli FSL:s ordförande?
– Det finns flera orsaker till att jag gav mig in i kampen om ordförandeskapet. Jag anser att det är bra om det finns olika alternativ för medlemmarna att välja mellan. FSL ska samla alla lärare och vara deras gemensamma fackliga hemvist.
– Arbetarrörelsen, som FSL är en del av, har en mycket viktig roll som blir viktigare hela tiden. De senaste åren med begränsad strejkrätt, förändringar i lagstiftningen gällande uppsägning har visat att det måste finnas ett starkt lärarförbund för att vi ska kunna vara jämbördiga med arbetsgivarna, det är en fråga om rättvisa.
Klimatet i skolorna är sådant att någon måste stå upp för lärarna och säga nu räcker det.
– Vi kan inte tänja på oss längre. Med de resurser vi har klarar vi inte av att ge en sådan utbildning som våra elever och studerande behöver, från småbarnspedagogiken och grundskolan till andra stadiets utbildningar och fria bildningen samt universitet och yrkeshögskolor. Lärarna måste ha förutsättningar att utföra det jobb de har fått utbildning för.
– Jag tror på utbildning och jag tror på bildning. Grunderna för det samhälle vi har om 30 år läggs i småbarnspedagogik, grundskola och den fortsatta utbildningen. Hurdana människor vill vi ha i vårt samhälle i framtiden? Ordföranden för Finlands svenska lärarförbund har en möjlighet att påverka detta.
Text och foto: Tom Ahlfors
Läs också
Linda Felixson vill göra comeback i FSL – kandiderar för ordförandeposten
