Huvudområdet för Pisaundersökningen 2025 var naturvetenskaper. De finländska ungdomarnas medelvärde (504 poäng) var på en klart högre nivå än OECD-ländernas medelvärde (482 poäng). Det berättigar till en tolfte plats bland de 91 länder och regioner som deltog i undersökningen.
PSJZ-regionen i Kina (Peking, Shanghai, Jiangsu, Zhejiang), presterade bäst i naturvetenskaper med medelvärdet 597 poäng, efterföljt av fem andra länder eller regioner i Ostasien.
Estland, Kanada och Storbritannien presterade också bättre än Finland. På samma nivå som Finland låg Nya Zeeland, Australien, Förenta staterna, Schweiz och Irland. I fråga om de övriga nordiska länderna var Sveriges resultat (485) på samma nivå som OECD-ländernas medelvärde, men Danmark (478), Norge (470) och Island (411) presterade under medelvärdet. Finlands resultat skiljer sig inte statistiskt signifikant från resultatet 2022 (511 poäng), men den långsiktiga trenden är fortsatt nedåtgående.
Svenskspråkiga elevers kunskaper försämrades
Resultaten i naturvetenskaper för elever i svenskspråkiga skolor (495) har försvagats jämfört med 2022 (526). Därmed presterar de svenska eleverna sämre än eleverna i de finskspråkiga skolorna. En statistiskt signifikant försämring har också skett i läskunnigheten och kunskaperna i matematik bland de finlandssvenska eleverna.
Det omgångsspecifika utvärderingsområdet i Pisaundersökningen 2025 var digitalt lärande (Learning in the Digital World) och där var datalogisk problemlösning var ett centralt delområde. Kunskaperna i datalogisk problemlösning var på hög nivå i svenskspråkiga skolor (520). Resultatet är bättre än i finskspråkiga skolor (506) och låg också på en högre nivå än i de övriga nordiska länderna.
Även inom detta utvärderingsområde presterade de ostasiatiska länderna/regionerna bäst.
Av de 235 skolorna i Finlands PISA 2025-material var 53 skolor svenskspråkiga, det vill säga cirka 23 %. I PISA 2025 gjordes ett överurval av svenskspråkiga skolor, vilket betyder att de svenskspråkiga skolorna utgjorde en relativt sett större andel av materialet än av det totala antalet skolor i Finland. Målet med överurvalet var att få ett tillräckligt och statistiskt representativt urval.
Nedgång även i läskunnighet och matematikkunskaper
Nivån på läskunnigheten hos finländska ungdomar (474) har sjunkit men är fortfarande över OECD-medelvärdet (461). Jämfört med de övriga nordiska länderna var medelvärdet i läskunnighet i Sverige (466), Danmark (460), Norge (453) och Island (422). Läskunnighetsresultaten i Finland har försvagats lika mycket som resultaten i OECD-länderna i genomsnitt, det vill säga med 16 poäng.
Medelvärdet för kunskaper i matematik var 469 poäng hos finländska ungdomar. I Norden låg unga danskars (470) och svenskars (464) kunskaper i matematik på samma nivå som finländarnas. Medelvärdena i Norge (452) och Island (450) var däremot lägre än i Finland och i OECD-länderna i genomsnitt. För Finlands del är försämringen i kunskaperna i matematik 15 poäng jämfört med föregående Pisaundersökning.
– Vi har all anledning att ta de sjunkande inlärningsresultaten på allvar. Under den här regeringsperioden har vi gjort omfattande arbete för att utveckla den grundläggande utbildningen. Jag är övertygad om att de här åtgärderna kommer att stärka elevernas inlärning och kunskaper. Effekterna på inlärningsresultaten syns ändå med fördröjning, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Text och foto: Mattias Fagerholm
